Fortsätt till huvudinnehåll

Toppenutsikt

 Varje morgon har vi vaknat på en ny plats. En del platser är superbra och en del, ja de dög väl en natt. I natt stod vi vid en liftstation. Bara en stor parkering, inget mer men vi skulle bara sova där. I regel är liftstationer tråkiga men ofta går det vandringsleder från dem. Det är en anledning till att vi står där. Från den här går en led som ansluter på en annan. Den går upp på toppen av le Dole. Eftersom vi har Gaia som är alldeles för liten för långa vandringar så tar vi bilen ett par kilometer till en annan parkering. Vi kommer ändå att få bära henne en lång bit. När vi gått ett par hundra meter så passerar vi gränsen till Schweiz. Leden går genom hagar där korna går och har det bra. Alla kor har bjällra och ljudet är nästan öronbedövande. Undrar om kor kan få tinnitus? Vi brukar skämta om att korna här i alperna har kortare ben på vänster sida. Man skulle kunna tro att det är sant för nästan alla står vända åt samma håll. 


Det brantar på rejält på vissa ställen. Pulsen trummar på rejält. Höjden har naturligtvis också en påverkan. Vi startar på 1236 möh vilket är högre än Städjan (1131 möh). Toppen på le Dole är 1667 möh. När vi startar har vi inte som mål att gå ända upp men när vi kommit så långt att vi ser slutet då vill vi ända upp. 

Belöningen kommer där uppe. Utsikten är obeskrivlig. Nedanför ser man Lac Leman med Genève i den sydliga änden. Rakt över ser man Europas högsta berg, Mont Blanc med sina 4810 möh. Runt om syns stora delar av Alperna. Idag har himlen en del moln men ändå ser man otroligt långt. Jag kan bara tänka mig hur det sett ut en dag med klarblå himmel. Det här blev verkligen en höjdare. 

Härifrån väljer vi att åka en lite mindre väg mot Albertville. Ja just den orten som hade vinter-OS 1992. När vi passerar Annecy beslutar vi oss för ett stopp. Vägen går längs sjön och det är över 30 grader så det är klart att vi ska bada. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...