Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från februari, 2020

Tick tack....

Tiden går fort när man har roligt, säger vi ofta, och det gör de. Dagarna verkligen rusar fram och vi undrar var de tar vägen. I början på januari bestämde våra vänner från Ulricehamn hamn att de skulle komma till oss i mitten på februari. Det kändes ju jätte långt bort i tiden. Nu har de redan varit här och så här dags sitter de nog hemma i sina soffor igen. Fem dagar bara rusade iväg. Vi har haft några sköna dagar tillsammans som började med att fira en nybliven 60 åring, lite aktiviteter och vanliga saker som vi gör hann vi med. Höjdpunkten tyckte vi var lördagen. En heldagsutflykt upp i bergen någon mil bort. Vi packade ryggsäckarna med allt för att steka lite pannkakor på ett av de vackra platserna som vi hittade. Tänk att sitta vid ett vattenfall med smaragdgrönt vatten i bakgrunden, klarblå himmel och laga maten. Mycket bättre kan det inte bli. Även om vandringen var ganska lång och bitvis tuff så hade vi en magisk dag. Platsen ligger strax ovanför

Färger och dofter

Många gånger har vi sagt att vi gillar årstider. Alla fyra har sin charm men min favorit är våren. Allt vaknar till liv och man kan varje dag se något nytt som kommit fram. Vintern kan vara vacker en gnistrande kall dag med massor av snö men i år verkar det som årstiden vinter inte riktigt infunnit sig i Sverige utan mest varit en gråkall lång höst. En klar höstdag med sina färger och en promenad i skogen då man fyller korgen med svamp och bär är också något speciellt. Här i Spanien är det årstider även om de skiljer sig från de nordiska. Här har vårkänslorna kommit. Naturen vaknar och fylls av färger, grönska och dofter. Jag önskar att dofterna kunde fotas precis som färgerna. Idag är det en lite gråmulen dag som ändå är varm. Vad lämpar sig bättre en en promenad i omgivningarna på spaning efter vårtecken. Hästar och får samsas ute betandes på det nya gröna färska gräset. En häger sitter på hästens rygg och lyser vit mot allt det gröna. Jag är kanske lite fånig men jag nj

Ett brev från Sverige

Efter att ha varit på resande fot med fricamping vid sandstränder så har man en hel del att ta reda på. Det blir några maskiner med tvätt och någon timmes städning av bilen. Sen är vi klara för nästa äventyr. När det blir vet man aldrig. Visst är det ganska skönt att komma tillbaka till vår vardag och till huset. Även om vi stortrivs med resandet så är bekvämligheten i ett hus något helt annat. Under resan i Portugal så har tankar och idéer snurrat i våra huvuden. Att resa är ändå en annan frihet. Vi har träffat människor som bor i sina bilar hela året och är här nere på vintern och reser i Sverige på sommaren. Det är inte precis så som vi vill ha det, men visst lockar det. Vi tror ändå att vi nog behöver någon plats att landa på emellanåt och då passar vår by Torrox oss perfekt på vintern. Vi kommer alltid att vara beredda på att vi kan komma att våra planer. Än så länge håller vi oss till själva grundplanen. Nu är allt tvättat och snart torkat. Fem fulla maskiner. Sängkläder, han

En skön tur går mot sitt slut

Natten blev ganska ok. Trafiken tystnade och det blev ganska lugnt. Vi sov ganska gott men vaknade tidigt då trafiken kom igång liksom ett vägarbete strax utanför. Vi kontaktade hotellägaren och sa att vi kommer att lämna en dag tidigare. Han ursäktade sig för att rummet inte var helt ok. De hade tagit över i höstas och höll nu på för fullt att fixa till det. Det märktes att det var på gång för möblerna var helt nya. Vi påpekade att han snarast måste sätta in en fläkt. Det fanns en del mögel som vi inte tyckte kändes ok. Det blev bara en natt i Albufeira. Det berodde nog mest på att vi helt enkelt inte fick ut något av stan. Den passade helt enkelt inte oss. Innan vi fortsatte vidare hann vi med en av stränderna utanför stan. Klipporna här är fulla av fossiler. Fascinerande. Den timme vi har här på klipporna är den bästa timmen vi har här i Albufeira. Vi är världsmästare på snabba beslut. Nu vänder vi om mot Spanien och staden Huelva. Här finns Columbusmuseet. Det låter i

Även en besvikelse är en upplevelse

Vad är det som händer? Även idag vaknar vi före 8! Det kan bero på att det är en timmes tidsskillnad i Portugal. Alltså tycker våra kroppar att klockan är 9. Skönt ändå att komma upp i tid. Det är lite småtrångt att sova två vuxna och en hund i vår bil. Dessutom så blir det vansinnigt varmt på natten. Trots detta så sover vi riktigt gott. I går kväll när vi ska till att sova upptäcker vi att det står en husbil en liten bit ifrån oss som är svensk. Den känns lite bekant på något sätt. De har en karta över Grekland utanpå bilen. Det visar sig vara några som vi följer på instagram och deras blogg. @husbil33. De följer även oss på instagram.  Vi måste ju självklart hälsa på dem. Det är så underbart att träffa nya människor som har samma intressen och livsstil. Efter ett besök hos dem så går vi längs stranden in till Vilamoura. Det är ett par kilometer. Fast klockan bara är strax över 10 så värmer solen rejält. Det blir en varm dag idag. Att gå längs stranden barfota med havets rullan

Sommarkänsla

Ovanligt att vi vaknar tidigt men idag hände det. Vi tänkte att vi skulle passa på då att försöka få en plats på ställplatsen en kilometer bort men det visar sig att den är lika full idag. När vi ändå var på rull så passade vi på att handla lite för det verkar bli en till natt med fricamping. Det gör inget utan är egentligen väldigt skönt. Vi åker tillbaka till samma ställe igen. Kvicksilvret stiger på ganska bra och det verkar bli en otroligt vacker dag. Efter att ha parkerat in och fått lite kaffe i kroppen så blir det en fyra timmars promenad längs stranden. Idag har vi inga krav på något. Sol och värme och en nästan oändlig strand.....Minos busar runt med bollar och freesbee. ❤️. Livet leker. Sen eftermiddag blir det lite måndags tacos ute i solen. Vem kan motstå en 🌮 på en måndag? Det är lite mindre antal husbilar idag här på parkeringen men alla som är här verkar trivas. Vår nya granne( efter att vi flyttade 100 meter) är en engelsk kvinna med två hundar i en ombyggd M

Favorit i repris

När vi slutade jobba och sålde av allt i Sverige och flyttade in i vår husbil så var det många som funderade över vad vi höll på med. Hur kan man göra så? Nästan lika många visade avundsjuka för att vi vågade lämna tryggheten och ge oss ut i det mer okända. Nu under den veckan som vi varit ute med vår lilla bil och rest så  har vi träffat rätt många som gjort ungefär som vi. Det känns som att det blivit fler och fler som flyttar in i sina bilar och lever ett enklare men mer kvalitativt liv. Idag förflyttade vi oss bara 5 mil. Vi lämnade Tavira vid lunch tid och åkte mot Falesia som ligger utanför Albufeira. Förra året stod vi på en ställplats här och vi gillade stället så pass att vi vill återvända. Vi misstänker att det kan vara fullt men vi hittar alltid en lösning. Mycket riktigt, skylt på grinden-FULLT! Ett par kilometer bortanför denna finns en parkering vid stranden där vi vet sen förra året att många husbilar står. Vi fortsätter dit. Nu blir det fricamping. På den stora

Sova hos polisen

Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att komma iväg i tid. Igår bestämde vi oss för att åka ’tidigt’. Hur gick det med det? Jodå klockan blev nog halv tolv innan vi var iväg. Jag kan inte förstå vad det är som tar sådan tid. Strunt samma. Vi kom iväg och tänker inte åka så långt. Vi tänker stanna en natt i Tavira som ligger någon mil in i Portugal. Vi har blivit rekommenderade att ta in på polisens camping (campismo da psp)Den kostar 11 euro inkl allt. Polisens camping innebär att det är till för polisens anställda på sommaren men så här års är den öppen för allmänheten. Ungefär som det finns/fanns i Sverige. Vi har nyttjat någon stugby som tillhörde murarnas fackförbund och vi har bott i närheten av SSABs camping som bara är för medlemmar. Det är ingen lyx och glamour här så här års men är helt ok. Här är det mest fransmän men även knappt ett tiotal svenska bilar. Vi blir guidade till vår plats av tjejen i receptionen. Hon påpekar att det är hårda restriktioner om hur bile