Fortsätt till huvudinnehåll

Äntligen

 Vi vaknar ovanligt tidigt på måndagsmorgonen. Det är ju arbetsdag och den störande trafiken kör igång före kl 6. Vi borrar ner huvudet i kudden en stund till. Efter frukost hänger vi på låset till gårdsbutiken. De säljer ost, kött, grönsaker mm, allt från gården... tror vi. Vi hänger rätt länge innan vi inser att den nog inte alls öppnar idag. Synd. Vi packar ihop och drar vidare istället. 

Efter dryga timmens körning behöver chauffören tömma blåsan. Vi kör av vägen och hamnar i en liten fin by. Här är en damm med så mycket öring att det fullkomligt kokar i vattnet. Tänk om vi haft en håv! Här blir det kaffe och en promenad längs ån innan vi far vidare. 

Nu börjar landskapet ändra karaktär. Stora fält börjar nu bytas ut mot berg och dalar. Vägen går uppför och ringlar sig som en orm mellan klippor. Det är inte lätt att komma upp i tillåten hastighet och det tar sin gilla tid att åka. Man kommer inte så långt på en timme men vad gör det. Vårt internet funkar inte som vi önskar så det har blivit att köra efter den gamla hederliga kartboken. Vi har lyckats snappa upp att det ska finnas fina vattenfall precis intill vägen vi åker på. Oftast är det bra skyltat till sevärdheter men de kommer också lite snabbt på så det är lätt att köra förbi. Självklart så kör vi förbi men hittar snabbt en plats att vända på. 

Det är bara några hundra meter att gå från bilen men det är tuffa metrar. Det är en rejält brant gallertrapp ner så vi måste bära hundarna. Belöningen finns där nere. Äntligen får Minos bada. Lyckan är fullkomlig. Gaia studsar fram i vattnet och försöker hinna i kapp. Underbart att se dem leka. Stället är över förväntningar. Fina vattenfall som bildar en lagun. Självklart så måste jag bada. Det är skönt att äntligen svalka sig. 




Resten av färden idag har vi två sovande hundar. De är helt slut efter vattenleken. Vi parkerar för natten på en stor parkering vid en liftstation. Det är gångavstånd till Schweiz härifrån. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Torsång i mitt hjärta

Vi kommer att vara i Dalarna fram till midsommar och ska under den tiden försöka hälsa på så många som möjligt. Trots att vi har allt tid i världen så känner vi ändå att den inte räcker till. Dagarna och veckorna går så fort och det dyker ju hela tiden upp nya saker vi vill göra. Vi har varit till Torsång och hälsat på flera av våra vänner både på Sunnanö och inne i själva Torsång. Vi har gått längs våra gamla favoritstigar i skogarna och över ängarna. Eftersom vi bott här i nästan 12 år så har vi hittat många smultronställen när vi trampat stigar i skogarna. Undrar hur många hundra gånger vi trampat på denna stig. Hundarna kan den in och utan. Vi känner igen varje rot och gren. När vi flyttade härifrån så hände något med skogen. Ingen trampar längre på alla dessa stigar så vissa av dem börjar nu växa igen. I Torsång finns det två kyrkbåtar. Kyrkbåtar är något som bara finns i Dalarna. Det kanske också är något som på sikt försvinner om inte eldsjälar fortsätter att födas. D

Torrox, vår by i Spanien

Den vitkalkade byn ligger i Andalusien i provincen Malaga. Regionen är känd som Axarquia. Torrox Pueblo hör samman med Torrox Park, Torrox Costa, El Morche samt El Penoncillo. Byn ligger längs Route of Sun and Valley. Längs denna hittar man vinodlingar och flera andra mindre vitkalkade byar. Byn ligger ca 3 kilometer från stränderna på en liten kulle med en fantastisk utsikt över havet och bergen . Byn är känd för sina vitkalkade hus och sina slingrande smala gränder. De flesta fria från trafik. Byn har flera små torg och det största är en populär samlingsplats både för lokalbefolkningen och turister. Här finns några restauranger och pubar. I närheten av stora torget ligger den stora kyrkan som har sitt ursprung från 1600-talet. Stränderna , ca 3 kilometer bort är långa och har finkornig sand. Längs strandpromenaden i Torrox Costa hittar du massor av restauranger och serveringar. I ravinen finns en promenad väg som tar dig ner till stranden på ca 30 minuter. Vill

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade vi tillsammans