Fortsätt till huvudinnehåll

Äntligen

 Vi vaknar ovanligt tidigt på måndagsmorgonen. Det är ju arbetsdag och den störande trafiken kör igång före kl 6. Vi borrar ner huvudet i kudden en stund till. Efter frukost hänger vi på låset till gårdsbutiken. De säljer ost, kött, grönsaker mm, allt från gården... tror vi. Vi hänger rätt länge innan vi inser att den nog inte alls öppnar idag. Synd. Vi packar ihop och drar vidare istället. 

Efter dryga timmens körning behöver chauffören tömma blåsan. Vi kör av vägen och hamnar i en liten fin by. Här är en damm med så mycket öring att det fullkomligt kokar i vattnet. Tänk om vi haft en håv! Här blir det kaffe och en promenad längs ån innan vi far vidare. 

Nu börjar landskapet ändra karaktär. Stora fält börjar nu bytas ut mot berg och dalar. Vägen går uppför och ringlar sig som en orm mellan klippor. Det är inte lätt att komma upp i tillåten hastighet och det tar sin gilla tid att åka. Man kommer inte så långt på en timme men vad gör det. Vårt internet funkar inte som vi önskar så det har blivit att köra efter den gamla hederliga kartboken. Vi har lyckats snappa upp att det ska finnas fina vattenfall precis intill vägen vi åker på. Oftast är det bra skyltat till sevärdheter men de kommer också lite snabbt på så det är lätt att köra förbi. Självklart så kör vi förbi men hittar snabbt en plats att vända på. 

Det är bara några hundra meter att gå från bilen men det är tuffa metrar. Det är en rejält brant gallertrapp ner så vi måste bära hundarna. Belöningen finns där nere. Äntligen får Minos bada. Lyckan är fullkomlig. Gaia studsar fram i vattnet och försöker hinna i kapp. Underbart att se dem leka. Stället är över förväntningar. Fina vattenfall som bildar en lagun. Självklart så måste jag bada. Det är skönt att äntligen svalka sig. 




Resten av färden idag har vi två sovande hundar. De är helt slut efter vattenleken. Vi parkerar för natten på en stor parkering vid en liftstation. Det är gångavstånd till Schweiz härifrån. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...

Mycket vill ha mer.

Det spelar ingen roll hur lediga vi är. Inget jobb att behöva gå till, inga tider att passa... Tiden går så fort så fort. Under de veckor vi varit i Sverige har nya idéer vuxit fram. Det är inte helt ovanligt att vi får lite idéer. Ibland är det helt galna, ibland blir det till en slags utmaning. Ni som hängt med oss ett tag vet att vi förra året byggde om en vw transporter till en enklare variant av van. Den har varit så bra på våra kortare resor att vi nu tog och sålde den. Vi sålde den för att bygga en ny, ännu bättre. Det här är vår gamla som nu är i ägo av ett ungt orienterar par som är jättenöjda. Hoppas de får lika roligt med den som vi har haft.  Under de sista veckorna på vår senaste resa tillbringade vi flera kvällar med att leta efter en bra bil. Vi satt och gjorde ritningar och letade efter inspiration på Pinterest och på instagram. Till slut hittade vi en bra bil, i Falun. Det första vi gjorde när vi kom tillbaka var att åka och titta på den. Den såg helt o...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...