Lite mer kulturella idag än vanligt

Visst är det mysigt med en bukett nyplockade blommor! Jag vet inte om det är inbillning men det känns som om blommorna, i alla fall vissa, är mycket längre här uppe i norr. Vet inte vad det kan bero på men skulle det kunna ha med ljuset att göra? Vitsipporna vi såg vid Bjurälven var mycket längre än de söderut, fast de knappt slagit ut. Det är jag säker på.

Stekenjokk blev vårt hem för natten tillsammans med ett 20 tal husbilar till. Många lämnade parkeringen tidigt men vi stannade en stund och busade med Minos i snön en sista gång. När vi ska åka ser vi att stora delar av parkeringen nu har blivit avstängd. Vi vet inte varför men säkert är att nu finns det inte plats för så många. Flera parkeringar efter vägen har även de blivit igenbommade. Kanske kan det vara samerna som vill ha bort alla för att skydda sina renar. Det kryllar av renar med sina kalvar i området just nu. Överallt längs vägen den första kilometern ser vi renarna. Vi känner nästan lite ånger för att vi är här och nu. Kanske man borde öppna vägen senare på sommaren..

Vildmarken är meningen att vara just det, vildmark. Är det sociala medier som gör detta eller är det bara pandemins restriktioner som gör att då många nu är här...
Vi lämnar Vildmarken bakom oss och åker till Norgegården vid Klimpfjäll. Här kan du köpa goda våfflor, torkade delikatesser mm.

En bit längre bort går vägen upp till Fatmomakke sameviste. Vad vi inte vet och vi kommer att trotsa, är att det är grusväg i 6 km. En grusväg som är jättedammig och som en tvättbräda. Det är en av de sämsta vägar vi åkt. Uppe i Fatmomakke finns en camping för 100.- natten. Kan vara Sveriges billigaste. Vi ska bara stanna över dagen så vi parkerar på den stora parkeringen längst bort. Fatmomakke består av ca 80 lappkåtor och några gamla hus. Hela byn har en lång historia bakom sig.
Vi äter lite lunch innan vi fortsätter vår resa. Vi behöver ladda med lite tålamod för grusvägen tillbaka.

Vi siktar in oss på Marsfjället men när vi kommit en bit på den vägen så blir även den grus och vi har fått nog av skakiga tvättbrädor för idag. Vi stannar istället till vid Trappstegsforsen. Även här är det trångt på parkeringen. Om du är hungrig så passa på att ta en rödingsklämma, eller palt. Vi är mätta sedan lunchen så vi missar dessa delikatesser.

Nu börjar vi leta en plats för natten. Det är en jätte fin natur med massor av bra ställen att stanna på men ingen av dem passar oss. Vi vill kunna gå ut och gå utan att behöva gå på den trafikerade vägen. Det slutar med att vi hamnar i Vilhelmina. Vi parkerar på skidstadion en liten bit utanför. Perfekt för oss. Här finns motionsspår och en gångbana in till stan. Dessutom fina grönytor för Minos att busa på. Det tar ca 15 minuter att gå in till stan. På vägen passerar vi kyrkan. Den är lite ovanlig för sin tid då den är byggd i trä. Den står högt upp med utsikt över bygden. Strax nedanför kyrkan ligger kyrkstaden och ett museum. Just den här veckan är det stängt. Fast det hade säkert varit stängt ändå för klockan är över 20 när vi går genom stan.

Utanför vår dörr börjar nu hjortronen mogna. En vecka till med lite värme så...