Fortsätt till huvudinnehåll

Björklöven blir vår räddning.

När man sover i husbil får man vara beredd på ljud som kan vara störande när man ska sova. Tidig lördagmorgon väcks vi av ett åskoväder som aldrig tycks ta slut. Blixtarna viner runt bilen och regnet smattrar så hårt det kan på taket. Ljudet är öronbedövande. Inte en chans att vi kan sova. Kring halv sju så lugnar det ner sig och vi gosar ner oss i kudden igen. Vi tänkte sova en stund till. Vi vaknar och inser att stunden blev lång. Klockan är 10! Det är så man skäms. Det är även ett tecken på att det är en skön säng.
Klockan 1 parkerar vi i Ersboda i Umeå. Det är inte ofta vi ses men nu ska vi ha en helg med min (Maris) dotter. Lördagen har bjudit på en del regn så det blir mest att bara vara.
Söndagen bjuder på sol och hyfsat med värme. Ca 4 kilometer bort ligger Nydalasjöns friluftsområde.  Ett jättefint område för en utflykt till fots eller med cykel. Vi väljer cykel idag eftersom det blir ca 1,5 mil för oss. Det finns flera badplatser och rastplatser med grillmöjligheter längs vägen runt sjön.


Kyrkan har ett välbesökt fik i ena änden av sjön. Ett par lekparker av olika slag för så väl vuxna som barn finns här. Det är ett perfekt utflyktsmål för alla  helt enkelt. Idag är det ganska många som gett sig ut i solen. Det är gott om parkeringsmöjligheter om du kommer med bil.  Om du kommer med husvagn eller husbil så ligger det en  First Camp i anslutning till sjön.
Sen eftermiddag säger vi hej då till Linda och hennes två katter. Katterna förövrigt, de jublar när vi tar med den läskiga hunden som bara vill jaga dem.
För något år sedan besökte Mari och Linda ett område som heter Kont. Det ligger strax söder om Umeå. Vi bestämmer oss för att åka dit och parkera för natten. Här finns vandringsleder i varierande miljö och längd. Vi väljer naturligtvis den längsta. Den är ca 9 km och tar ca 2 timmar. En enkel vandring på platt mark och tydligt skyltat. Tyvärr är det nästan omöjligt att stanna efter vägen idag. Det är helt galet med mygg. Vi får helt enkelt ta en björklövsruska och vifta med för att hålla de blodtörstiga äckliga små flygfäna borta.

Vi står på parkeringen längst bort tillsammans med två husbilar till. Den ena husbilen kommer under kvällen att få skämmas. Hur jävla dum får man vara? Att tömma gråvatten mitt på en parkering. Vi knackar på och tar honom på bar gärning. Sådana som han förstör för oss andra husbilsåkare. Skäms ! Under kvällen kommer det och går en del folk men det är lugnt och stilla.
En sista kvällspromenad går ner till havet och ut på klipporna. Än en gång får vi rycka ut som ordningspoliser. Vad är det för fel på folk? Någon har tänt en brasa och gått därifrån. Det blåser rejält och det är totalt eldningsförbud.

Nu får det vara nog för idag. Vi kryper upp i soffan och kollar på tv en stund medan himlen färgas i rosa och lila. Trädens gungande vittnar om att det blåser upp. Ett oväder är på väg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...

Mycket vill ha mer.

Det spelar ingen roll hur lediga vi är. Inget jobb att behöva gå till, inga tider att passa... Tiden går så fort så fort. Under de veckor vi varit i Sverige har nya idéer vuxit fram. Det är inte helt ovanligt att vi får lite idéer. Ibland är det helt galna, ibland blir det till en slags utmaning. Ni som hängt med oss ett tag vet att vi förra året byggde om en vw transporter till en enklare variant av van. Den har varit så bra på våra kortare resor att vi nu tog och sålde den. Vi sålde den för att bygga en ny, ännu bättre. Det här är vår gamla som nu är i ägo av ett ungt orienterar par som är jättenöjda. Hoppas de får lika roligt med den som vi har haft.  Under de sista veckorna på vår senaste resa tillbringade vi flera kvällar med att leta efter en bra bil. Vi satt och gjorde ritningar och letade efter inspiration på Pinterest och på instagram. Till slut hittade vi en bra bil, i Falun. Det första vi gjorde när vi kom tillbaka var att åka och titta på den. Den såg helt o...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...