Fortsätt till huvudinnehåll

Vi är förföljda...

Ibland måste man chansa lite. Om man inte gör det så är det lätt att missa något. Om det sen inte blir bra, då har man i alla fall försökt. Bättre att ångra något man gjort än att ångra att man inte gjorde. Åtminstone gäller det i vår filosofi. Klart det finns undantag.
Vi chansar lite och svänger av vägen bara några hundra meter efter att vi kommit ut på den. En liten, liten skylt sitter på parkeringen och den har texten Sångbäcksfallet 400 meter. Klart att vi ska gå dit. En enkel promenadväg på 200 meter tar dig till toppen av fallet. Efter ytterligare 200 meter leder en lång brant trappa dig ner till fallet. Här nere möts du av en lummig sagolik miljö. Minos ska självklart bada här. För att komma nära fallet måste man klättra över stora stenar. Lite krångligt men om man tar det lugnt då går det.


Parkeringen till fallet ligger bara några hundra meter efter infarten till Storhogna, om du kommer från Vemdals hållet. Vi är nu på väg mot Klövsjö där det ska finnas en badplats. 
Det känns välbehövligt när temperaturen ligger runt 30 grader. Vi hinner inte mer än dit innan vi får syn på en bekant bil som kommer åkandes. Tina och Bengt har hittat oss igen. 
Parkeringen vid badet är även en ställplats. Här finns plats för 10 husbilar. Det finns inga faciliteter här. Man kan Swisha en frivillig summa på 100.- per natt som går till att underhålla och utveckla platsen. 
Här stannar vi två nätter och bara har det bra. Vi får tid att lära känna varandra bättre. Det blir massor av bad i det 25 frasiga vattnet, lite spel och paddling. 


Naturligtvis utforskar vi omgivningen till fots. Ca 15 minuters promenad bort ligger en gammal hembygdsgård som är ett kulturminne. Här ligger även en turistinformation. Under sommaren kan man vissa dagar handla lokala produkter här. Tyvärr inte när vi är här. 

På en loppis i byn fyndar vi ett fotbollsspel och ett hopprep. Fotbolls spelet kommer att bli en succé på kvällen. Det blir en lokal turnering. 



Kvällen avslutas med ett dopp i en magisk solnedgång. Klövsjö har verkligen levererat. Vackert väder, vacker miljö och inte så jättemycket knott och mygg. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...