Söderåsen på en tisdag

Natten var lugn på platsen vi stod på. Vi lämnar Sjöaltesjön bakom oss och styr mot Örkelljunga. Vi gör ett kort stopp på ställplatsen vid Bengt i Örkelljunga för att tömma toa. Det blir även ett litet besök inne i husbilshallarna där vi kollar in de stora bilarna för de stora plånböckerna. Visst är en del av bilarna jättefina men faktiskt så tycker vi att de är för stora för vårt ändamål.
Söderåsens nationalpark ligger bara några mil bort från Örkelljunga. Vi parkerar vid huvudentrén i Skäralid. Det finns gott om plats för oss idag men att sova här är inte tillåtet. Värdinnan på naturrummet intygar dessutom att det förekommer en del inbrott och skadegörelse här. Att inte folk kan låta bli! 😡.

Vi packar med oss lite fika och går sedan Lialeden som är en av de längre lederna, dryga 7 kilometer. Vi går den motsols. Bara några hundra meter efter att vi kommit iväg så ser vi en snok. Troligen den största vi sett. Stigen går genom den knallgröna bokskogen längs en liten bäck. Det är som en liten djungel med alla djur som skuttar omkring. Minos har fullt upp med alla möss som springer i de prasslande löven. På några ställen är det ganska knöligt att gå då stigen går på vassa stenar. Det är även ett par rejäla backar men annars är den lättgången. På slutet av leden ligger det sk Hjortsprånget som är en klippa som sticker ut över den djupa ravinen. Det påstås att man förr i tiden jagade ut hjortar över stupet. På darrande ben går jag ut på den för att se utsikten. Jag gör allt jag kan för att komma över min höjdskräck.
Nere vid parkeringen har flera familjer samlats för att ha picknick. Det finns flera grillar och bänkar i den stora parken nere vid den lilla dammen.
I appen park4night har vi hittat ett ställe ca 1 mil bort som verkar vara bra. Vi räknar inte med att vara ensamma där. Traneröds mosse är ett naturreservat och här ska visst den sällsynta Lappugglan ha slagit sig ner. Det är de som vill se ugglan och vi som står på parkeringen. Ingen mer husbil. Från parkeringen går ett par vandringsleder. Solen går ju inte ner så tidigt då vi hinner med en till idag. Den längsta är drygt 5 km.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...

Läs mer

Mycket vill ha mer.

Det spelar ingen roll hur lediga vi är. Inget jobb att behöva gå till, inga tider att passa... Tiden går så fort så fort. Under de veckor vi varit i Sverige har nya idéer vuxit fram. Det är inte helt ovanligt att vi får lite idéer. Ibland är det helt galna, ibland blir det till en slags utmaning. Ni som hängt med oss ett tag vet att vi förra året byggde om en vw transporter till en enklare variant av van. Den har varit så bra på våra kortare resor att vi nu tog och sålde den. Vi sålde den för att bygga en ny, ännu bättre. Det här är vår gamla som nu är i ägo av ett ungt orienterar par som är jättenöjda. Hoppas de får lika roligt med den som vi har haft. Under de sista veckorna på vår senaste resa tillbringade vi flera kvällar med att leta efter en bra bil. Vi satt och gjorde ritningar och letade efter inspiration på Pinterest och på instagram. Till slut hittade vi en bra bil, i Falun. Det första vi gjorde när vi kom tillbaka var att åka och titta på den. Den såg helt o...

Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända? Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’. Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Läs mer

Leta i den här bloggen