Fortsätt till huvudinnehåll

Lofsdalen

På något sätt så spelar nog moder natur oss ett spratt eller testar oss människor för vad vi tål. Året startade med en pandemi som har slagit omkull hela vår värld. För många har det även inneburit begränsning av olika slag. Ett exempel är väl att charterresor just nu är något man aktar sig för om det ens är möjligt. Men då...Då ger vår kära moder jord oss värme och det rejält.

Vi sitter nu uppe på ett fjäll i närheten av Vemdalen. Klockan har passerat 21 och det är fortfarande över 20 grader ute och i husbilen är det tropikvärme. Alla fönster är helt öppna. Hoppas att vi får ner temperaturen till vi ska sova. Trodde aldrig att vi skulle få se termometern visa 28 grader här uppe.
I morse vaknade vi tidigt. Strax utanför vår nattliga parkering i Lofsdalen skulle man visst borra för bergvärme just idag. Det var bara att kliva upp och flytta bilen ett par hundra meter innan frukosten kom fram på bordet.
Dagens vandring planerades igår då vi bestämde oss för en kortare och lättare tur. Att vandra på fjäll när det närmar sig 30 grader är påfrestande. Leden vi bestämt oss för var ca 9 kilometer och bjöd efter vägen på vacker natur. Vi hittade en fin bäck att svalka oss i. Ja somliga av oss badade i den även om vattnet var isande kallt.
Solen står högt på himlen mitt på dagen och vi önskade att det kunde komma någon vindpust. Värmen de sista dagarna har väckt och kläckt en hel del  mygg och knott. Att idag stanna och laga mat ute efter vägen hade blivit en pina. Vi trampade istället på tillbaka. Efter en bit mat rullade vi nedför backen till byn där det finns en badplats på campingen. Välbehövlig och välbesökt idag. Efter ett svalkande dopp unnade vi oss en glass innan vi rullade iväg.
Inte ens nu har vi bestämt oss var vi ska. Vi har några alternativ och hamnar till slut på parkeringen utanför Storhogna fjällhotell. Här har jag bott många gånger när jag jobbade. Faktiskt en favorit.
Vi är inte ensamma på parkeringen. Här står två husbilar till.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...
2 kommentarer
Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...
En kommentar
Läs mer

Komosse

Söndagar brukar vara den dag man sover längst men idag vaknar vi tidigt. Det kan bero på att vi somnade ovaggade tidigt igår. Den sista veckan har varit fylld av SISTA.... Det har varit avsked i olika former. Det är klart att det känns i hjärtat när man lämnar älskade vänner, men vi lämnar inget för gott. Det har snurrat många tankar genom skallen under veckan men nu är vi äntligen där. Det är nu det  börjar.  Vi befinner oss just nu i Kvarntorp som inte ens finns på kartan men det ligger utanför Dalstorp i Tranemo kommun. Här bor våra underbara vänner i sitt underbara hus. Här trivs vi. Lugnt och stilla och allt är enkelt, precis som vi vill. I går hade vi en slappdag hos dem. Lite skogspromenad i närområdet och god mat på kvällen.    I dag vaknar vi till ett disigt, dimmigt, 10 gradigt landskap. Många hade nog valt en inomhusaktivitet idag, men inte vi. Idag blir det utflykt till  Komosse . Vi packar kläder för väder och lite mat. Inget smakar ...
Skicka en kommentar
Läs mer