Fortsätt till huvudinnehåll

Grövelsjöns fjällvärld

Nu är vi ute på tur igen. Det borde ge oss tid och även motivation för ett och annat inlägg här.
Vi startade vår resa i lördags. Vi har inget egentligt mål den här gången utan ska försöka ta dagen som den kommer. Vi har haft många idéer på resmål. Eftersom det fortfarande är Corona tider med en del restriktioner så är vi kvar i Sverige ett tag till. Det blir en resa i fjällvärlden och ett delmål i Umeå. Hur länge vi reser runt den här gången det återstår att se.
Lördag förmiddag rullar vi ut ur ett soligt och varmt Sundborn. Målet är att ta oss till Grövelsjön, i nordligaste Dalarna.
Vi parkerar vid Sjöstugan där vi stått många gånger. Här får man parkera i 7 dygn. Vill man eller behöver, så finns en camping. Kvällen är ljummen då vi hinner en tur på fjället. Det känns helt galet att kl 22,30 gå i shorts och linne på fjället.
Söndagen bjuder på värme och några moln som skyddar mot solen när vi idag ska gå dryga två mil. Det blir en tur upp på Dalarnas högsta berg, Storvätteshogna, 1208 möh. Vi trodde att det skulle vara jättemycket folk här men som tur hade vi fel. På toppen vid den lilla sjön lagar vi mat, kroppkakor. Undrar hur många som ätit det uppe här. Minos är lycklig och rullar glatt runt på snöfläckarna och badar i de kalla fjällbäckarna. Sjön här uppe borde vara iskall men de senaste varma dagarna har gjort den badvänlig.
Hela turen med fika stopp och matstopp tar oss ca 8 timmar. Det blir skönt med en dusch innan vi kryper till sängs.
När vi kliver upp på måndagmorgon så har himlen fyllts med moln och temperaturen har sjunkit till normala 20 grader. Vi packar för en kortare tur till Silverfallet. En lättare tur som även lämpar sig för barnfamiljer. Vi har varit här flera gånger men idag blir det lite speciellt. Nästan hela ravinen är snöfylld. Hoppas nu att folk kan låta bli att gå ut på snön. Det är farligt då man lätt kan gå igenom.
Vår vanliga fikaplats är gömd under snömassorna så vi letar på en annan. Idag blir det stekt potatis och bacon. Potatisen kokade vi igår. Vägen tillbaka bjuder på nedförsbacke och ängsullsklädda myrmarker. Hjortronen blommar och göken kokoar. Leden är bitvis spångad och den håller man nu på att byta ut. Väder vind och alla fötter har slitit ut den som nu ligger här.
Hela rundan tar bara ett par timmar.
När vi kommer tillbaka plockar vi snabbt ihop och släpper handbromsen. Nu styr vi mot Nipfjället i Idre.
Helt otroligt men här står våra ’arbetskamrater’ 365degrees, Tina och Bengt från Köping. De lever ett liv som liknar vårt. Det blir en kväll med dem och en massa prat om kommande planer. Vi äter tillsammans men sen kommer de pyttesmå svidknotten och gör det outhärdligt. Det blir att flytta in och göra kväll. Tänk att så små kryp kan vara så irriterande.
I morgon fortsätter vi vår resa.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Komosse

Söndagar brukar vara den dag man sover längst men idag vaknar vi tidigt. Det kan bero på att vi somnade ovaggade tidigt igår. Den sista veckan har varit fylld av SISTA.... Det har varit avsked i olika former. Det är klart att det känns i hjärtat när man lämnar älskade vänner, men vi lämnar inget för gott. Det har snurrat många tankar genom skallen under veckan men nu är vi äntligen där. Det är nu det  börjar.  Vi befinner oss just nu i Kvarntorp som inte ens finns på kartan men det ligger utanför Dalstorp i Tranemo kommun. Här bor våra underbara vänner i sitt underbara hus. Här trivs vi. Lugnt och stilla och allt är enkelt, precis som vi vill. I går hade vi en slappdag hos dem. Lite skogspromenad i närområdet och god mat på kvällen.    I dag vaknar vi till ett disigt, dimmigt, 10 gradigt landskap. Många hade nog valt en inomhusaktivitet idag, men inte vi. Idag blir det utflykt till  Komosse . Vi packar kläder för väder och lite mat. Inget smakar ...