Fortsätt till huvudinnehåll

Talande stenar i Åkulla

Säg aldrig allt vad du vet men vet alltid vad du säger....
Strax söder om Varberg svänger vi mot Tvååker. Här inne ligger Åkulla bokskogar. Ett helt fantastiskt område med flera naturreservat och vandringsleder. Här finns även många små gårdar med caféer, en vingård och en massa annat. För något år sedan besökte vi Öströö fårfarm. Något som vi varmt rekommenderar. Här kan du fika hembakat i en fin miljö eller handla av gårdens egenproducerade varor. Vi passerar och åker någon kilometer bort till Skärbäcks naturreservat. Från parkeringen här går tre vandringsleder med olika längd men alla är lätta. Vi hinner med Kalvsjön runt som är ca 4 kilometer, innan det blir kväll.

Måndag morgon och de flesta har gått till jobbet när vi kliver upp. Solen skiner och blåsten har avtagit. Efter frukost packar vi med fika och ger oss ut på Bexells runda som är dryga 6 kilometer. Nu ska vi kolla in  Bexells talande stenar. Vandringen går genom klorofyllgrön bokskog som här och var har bökats av vildsvin. Ungefär halvvägs längs leden ligger de så, de talande stenarna. De ligger utspridda på flera områden. De man funnit har man färglagt bokstäverna på för att de lättare ska kunna ses. Kloka ord är förevigare på dessa stenar. 
I en solvarm glänta hittar vi mjukt gräs och mossa att sitta på när vi tar fram vårt kaffe och kaka. Skogen är full av liv. Långt borta hörs göken, över trädtopparna flyger en korp och kraxar, i mossa och löv prasslar hasselmusen. Vi tar det lugnt och njuter av värmen som äntligen kanske är på väg på riktigt. 
När vi kommer tillbaka så flyttar vi bilen ett par kilometer bort till Hiaklittens naturreservat. Vi parkerar på Holma ö parkering. Hiaklitten har Therese rekommenderat oss. Efter en god lunch bestående av paj med strandkål så är vi redo för nästa vandringsled, skogsbostigen som är ca 5,5 km. Nu går vi utan packning. Leden tar oss in i en bokskog som är så grön att det nästan svider i ögonen. Den här leden är verkligen vacker men långt ifrån lätt. Det är upp på berg och nedför berg. Uppförsbackarna är rejält branta och pulsen trummar på så det ekar i huvudet. Det är skönt när man kommer upp och får belöning i form av vacker utsikt.
5 berg ska man över....Jackan åker på och av allt som kroppsvärmen behöver regleras och nu ångrar vi att vi inte tog med åtminstone vatten. Trots allt, galet vackert. 
När vi tillslut kommer ner mot slutet så beslutar vi oss för att gå en bit till. Det ska nämligen en liten bit bort ligga en vingård, en av Sveriges största.
Ästads vingård gör inte bara vin. Här ligger ett hotell med spa, konferensmöjligheter, restaurang m.m. i en fantastisk miljö. Vi går runt i dess trädgård oss fascineras av hur mysigt det är. Några sitter i den varma utomhuspoolen, skratt hörs från rökbastun och några badar i en tunna. En oas...
Efter vägen tillbaka hittar vi ett gäng nyfikna beundrare. Några tjurar i en hage skuttar omkring och stannar till när Minos skäller. Deras nyfikenhet gör Minos osäker. 
Nu känner vi oss nöjda med vandring för idag. Det blev nog nästan 2 mil. 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...
2 kommentarer
Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...
En kommentar
Läs mer

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...
Skicka en kommentar
Läs mer