Fortsätt till huvudinnehåll

Sommarkänsla

Hade en tanke först att kliva upp med solen och ge oss av ut på havet med kajaken. Tanken gnuggade in sig i kudden och försvann.
 När vi vaknar värmer solen från klarblå himmel och havet ligger i det närmaste som en spegel.
Efter en utefrukost med havet som närmsta granne, packar vi snabbt ihop för en heldag på havet.
Två människor och en hund glider nästan ljudlöst ut över det klara vattnet. Vi paddlar runt några öar för att försöka hitta en bra plats att gå iland på. När vi väl kommer i land så vaknar vovven till liv efter att ha halvsovit den sista biten. Med sin älskade freesbee i mun utforskar han ön på egen hand. Vi går över till andra sidan och slår oss ner på de solvarma klipporna.
Havet runt om oss ser inbjudande ut för ett bad men temperaturen är inte lika inbjudande. Vi önskar att vi hade våtdräkter, cyklop och snorkel med oss. Vi håller oss på land istället och njuter av det vi har. Det är betydligt varmare i solen än vad det skulle vara enligt väderprognosen. Det är då man blir glad över att de hade fel.
En hel dag ute på sjön, ja då måste vi ju även ha lite mat. På en sten har någon lämnat kvar en surströmmingsburk, oöppnad. Nej du den låter vi vara. Det blir fläskpannkaka, stekt på muurikka pannan över gasollågan från vårt lilla primuskök. Måste medge att pannan är lite tung för det lilla köket men det går.
När vi ätit klart upptäcker Minos en hund på ön mittemot. Den skäller precis lika som Minos. Under några minuter sitter han på klipporna och skäller för att åter svara på sitt eget eko. Vi tror det är första gången han hör sitt eget eko.
 Klockan 15 stänger glassfabriken som ligger på gångavstånd från husbilen. Vi hinner precis dit. Här tillverkar man egen glass på lokala och ekologiska råvaror. Så här års är det öppet lite då och då men just idag har vi tur. På högsäsongen serverar de ungefär en glass i minuten! Det kan vi förstå. Stället är inte stort och det är ganska anspråkslöst men eftersom det är nytt så kommer det nog att ändras. Självklart så blir det en glass i solskenet. Vi tar varsin kula i en bägare. En kola och en lakrits. 62.- går det på. Det kommer en barnfamilj med två små barn. Alla köper varsin strut med 2 kulor.
Västkusten är jättevackert och kanske lite vackrare nu när det är ganska folktomt. Många ställen här lever på turism och det är lätt att hitta sina favoritställen vad det gäller mat m.m. Det är lätt att göra av med sin veckopeng här om man vill.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Torsång i mitt hjärta

Vi kommer att vara i Dalarna fram till midsommar och ska under den tiden försöka hälsa på så många som möjligt. Trots att vi har allt tid i världen så känner vi ändå att den inte räcker till. Dagarna och veckorna går så fort och det dyker ju hela tiden upp nya saker vi vill göra. Vi har varit till Torsång och hälsat på flera av våra vänner både på Sunnanö och inne i själva Torsång. Vi har gått längs våra gamla favoritstigar i skogarna och över ängarna. Eftersom vi bott här i nästan 12 år så har vi hittat många smultronställen när vi trampat stigar i skogarna. Undrar hur många hundra gånger vi trampat på denna stig. Hundarna kan den in och utan. Vi känner igen varje rot och gren. När vi flyttade härifrån så hände något med skogen. Ingen trampar längre på alla dessa stigar så vissa av dem börjar nu växa igen. I Torsång finns det två kyrkbåtar. Kyrkbåtar är något som bara finns i Dalarna. Det kanske också är något som på sikt försvinner om inte eldsjälar fortsätter att födas. D

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade vi tillsammans

Torrox, vår by i Spanien

Den vitkalkade byn ligger i Andalusien i provincen Malaga. Regionen är känd som Axarquia. Torrox Pueblo hör samman med Torrox Park, Torrox Costa, El Morche samt El Penoncillo. Byn ligger längs Route of Sun and Valley. Längs denna hittar man vinodlingar och flera andra mindre vitkalkade byar. Byn ligger ca 3 kilometer från stränderna på en liten kulle med en fantastisk utsikt över havet och bergen . Byn är känd för sina vitkalkade hus och sina slingrande smala gränder. De flesta fria från trafik. Byn har flera små torg och det största är en populär samlingsplats både för lokalbefolkningen och turister. Här finns några restauranger och pubar. I närheten av stora torget ligger den stora kyrkan som har sitt ursprung från 1600-talet. Stränderna , ca 3 kilometer bort är långa och har finkornig sand. Längs strandpromenaden i Torrox Costa hittar du massor av restauranger och serveringar. I ravinen finns en promenad väg som tar dig ner till stranden på ca 30 minuter. Vill