Fortsätt till huvudinnehåll

Hemester

Just nu tycks det mesta vara lite halvkaotiskt. Hela världen lider just nu av virusets framfart. Vädret här i Dalarna är inte heller stabilt. Vi försöker ändå att göra det bästa av dagarna. Idag bestämde vi oss för att gå någon vandringsled i närområdet som vi inte tidigare gått. På Faluns hemsida kan man hitta en del ledbeskrivningar. Vi hittade en i Svärdsjö som bara var 7 kilometer. Den lät intressant ända till vi läste att man rekommenderade gummistövlar.
Jonas, min svåger kom då att tänkta på en led han gått i sin ungdom. Lostigen. Det tar dryga kvarten med bil härifrån till starten av leden. Vi packade i lite fika och en lättare lunch för han trodde inte att den var så lång.

Bilen parkerade vi vid Finngärds fäbodar. Här går leden förbi parkeringen. Vi väljer att gå den medsols. Vädret är som sagt lite hit och dit. Solen skiner ibland, det blåser lite och ibland mycket. Tidvis trycker molnen ihop sig och spyr ut en och annan hagelby. Det är verkligen ett aprilväder. Leden är riktigt bra och väl utmärkt så det är lätt att hitta.
Efter 6 kilometer och ca 1,5 timme stannar vi och lagar lunch vid Logärdsdammen. Inne i vikarna ligger fortfarande lite is kvar trots att det nu är 10 grader på dagarna. Vi har med vårt lilla primuskök och snart puttrar en varm kycklingsoppa. Den värmer skönt. Minos som vi faktiskt låtit springa lös passar på att vila en stund.
Vi har nu sett att det är ca 2 mil att gå leden runt sjön. Egentligen så har vi inte mat för en 5 timmars tur men vi knallar på. Hittills har leden mest gått på stig men nu blir det skogsväg en bra bit så nu matar kilometrarna på. Vi passerar genom ett område där en skogsbrand satt dina spår. Vi hittar även en lägerplats med vindskydd och grill.
Nästa stopp blir efter ytterligare 6 kilometer. Nu blir det kaffe med utsikt. Det sitter fint med värmande kaffe efter att ha gått i ganska hård vind den sista biten. Dessutom en bit uppför.
Nu återstår bara sista biten, ca 6 km. Skogen har fått en del stryk av alla stormar som varit den sista tiden. Det är flera ställen där vi får gå omvägar runt vindfällorna. Leden går genom flera fäbodar och passerar många sommarstugor. På ett ställe råkar Minos ut för en liten olycka som gör honom blodig. Först ser det otäckt ut men det visar sig att det inte är någon större fara. Troligen har han fastnat i någon pinne. Han blöder från hakan. När vi kommer ner till sjön igen då får han tvätta av sig och allt blir normalt igen. Det såg faktiskt riktigt otäckt ut. 
Sista kilometrarna blir lite jobbigare för oss. Inte för att vägen är jobbig, bara lite lerig. Nej nu börjar energin att ta slut. Vi gör inget annat än pratar mat vilket egentligen inte gör saken bättre. Till slut kommer vi fram till bilen. Nu är det bara en kvart hem. Minos somnar direkt när vi startar. Han har varit otroligt duktig idag. 
Väl hemma undrar vi över hur Jonas kunde ha så fel. Det visar sig att han hade pratat om en helt annan led. 
Nu är det så att vi är helnöjda ändå med dagen. Leden var jättebra och ganska lätt. Lite mer mat...
Vi kommer säkert att gå den igen...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...