Fortsätt till huvudinnehåll

Bullerbykänsla

Igår lämnade vi Öland. Vi kände oss ganska klara med ön för den här gången även fast vi haft helt otroliga dagar där. Det finns så mycket vackert att se. Innan vi lämnade ön tog vi en vända ner till Stora Rör. Där ligger ett stenugnsbageri som vi hade hört så mycket om. Typiskt! Stängt måndagar. Ja men då har vi i alla fall en sak att se fram emot nästa gång vi kommer till ön.
I Kalmar stannar vi till på vägverkets trafikplats och tömmer gråvatten och fyller på färskvatten. Vi rullar norr ut och ska göra ett stopp i Timmernabben. Vad gör man där tänker du? Jo, Dä bor en fd kollega till Mari som kommer att bli överlycklig när vi kommer. Jo men visst blir det så. Hade önskat att vi hade kunnat kramas efter nästan två år. Vi tar en utomhusfika i solen på Jennys altan, med social distansiering. Nybakade bullar i solen. Mmm. Det satt fint kan jag lova. Vi tackar för oss och lovar att komma tillbaka när vi kan kramas igen och Coronan har bleknat bort. 
Vi hade kunnat stanna där över natten men vi har siktet inställt på Stensjö som ligger strax norr om Oskarshamn. Det är en jätte gammal by som numera är som ett slags levande friluftsmuseum. Härifrån går flera kortare vandringsleder och ostkustleden passerar här. Det är otroligt vackert här och troligen ännu vackrare när all grönska kommer. Vi kommer att försöka komma hit en gång till en annan årstid. Vi hinner att gå lederna som runt i omgivningarna och även se kalvar och lamm. Natten på parkeringen blir jättelugn. 
Resan fortsätter norrut på tisdagen. I Västervik gör vi ett stopp för att tanka. Solen skiner men det blåser rejält. Vi tänker tillbringa natten utanför Norrköping så därför passar vi på att nyttja dagen i Västervik istället för att åka bil på dagen. Vi åker ut på Gränsö som ligger ca 1 mil bort. Här ska det finnas en 12 km lång vandringsled som ska vara jättefin. Vi parkerar vid Gränsö kanal, precis där leden startar.  Vill man inte gå hela så går det bra att bryta av och gå kortare. Det gör vi. Vi tänkte gå hela men hungern slår till. Fattar inte hur vi tänkte? Varför tog vi inte med mat och lagade efter vägen? Det finns massor av bra ställen som vi kunde ha stannat på. Vi får helt enkelt ha andra halvan kvar till en annan gång. Kanske då även ta med kajaken och paddla en sväng. 
Ibland undrar jag om vi är väldigt underliga. Vi verkar njuta av det mesta i naturen. Men idag kan man inte låta bli. Solen skiner och det går att gå i t-shirt på vandringen som går genom hagar och ut på kala klippor. Här varierar naturen men är ändå typisk för kusten. Marken är täckt av blå och vitsippor och det börjar faktiskt komma små gröna knoppar i träden. Vid slottet står en Magnolia som börjar slå ut. 
Sent på kvällen, lagom till solen går ner kommer vi fram till Ågelsjön strax utanför Norrköping. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade vi tillsammans

Mycket vill ha mer.

Det spelar ingen roll hur lediga vi är. Inget jobb att behöva gå till, inga tider att passa... Tiden går så fort så fort. Under de veckor vi varit i Sverige har nya idéer vuxit fram. Det är inte helt ovanligt att vi får lite idéer. Ibland är det helt galna, ibland blir det till en slags utmaning. Ni som hängt med oss ett tag vet att vi förra året byggde om en vw transporter till en enklare variant av van. Den har varit så bra på våra kortare resor att vi nu tog och sålde den. Vi sålde den för att bygga en ny, ännu bättre. Det här är vår gamla som nu är i ägo av ett ungt orienterar par som är jättenöjda. Hoppas de får lika roligt med den som vi har haft.  Under de sista veckorna på vår senaste resa tillbringade vi flera kvällar med att leta efter en bra bil. Vi satt och gjorde ritningar och letade efter inspiration på Pinterest och på instagram. Till slut hittade vi en bra bil, i Falun. Det första vi gjorde när vi kom tillbaka var att åka och titta på den. Den såg helt ok ut