Fortsätt till huvudinnehåll

Lördagsgodis för själen

När vi vaknar på lördag morgon så ligger nog de flesta vi känner kvar i sina sängar och kramar kudden. Vi flyttar husbilen till en plats med den här utsikten innan vi äter frukost. Sämre frukostutsikt kan man ha.
Efter frukost så packar vi ryggsäckarna för en heldag på fjället. En husbilsgranne tipsade om en led som kommer att ta oss 4-6 timmar att gå. Vi har ju en gamling att ta hänsyn till och idag är det som de flesta andra dagar, SOLIGT.
Strax före 11 ger vi oss ut på fjället. Det känns som vi är ensamma på jorden. Efter en timme letar vi på en plats för att göra kaffe. Efter kaffet går vi vidare mot dagerns mål. En glaciär, nu igen. Den här gången kommer vi ända fram och dessutom är vi helt ensamma här. De tidigare vi varit till har det gått turistbussar till. Den här är mer svårtillgänglig. Det är så häftigt att stå här vid en is som kan var 10000 år eller mer. Häftigt och spännande. Vi tar det försiktigt här för det händer att stora delar ger sig av nedåt och då har man ingen chans. Vill man så kan man med guide gå härifrån och upp på glaciären.
Vi säger hej då till isen och knallar på över fjället. Det är ganska lätt terräng att gå i och leden är väl synlig. Plötsligt hör vi ett välbekant ljud. Det knorrar i magarna. Det är dags för lunch. Vi letar en plats där hundarna kan få lite skugga. Det är inte det lättaste på ett kalfjäll. Det blir mot en liten bergvägg. På menyn står det idag äggröra med stekt potatis och bacon. Det sitter fint i våra kurrande magar
Efter ca 5 timmars vandring kommer vi tillbaka till husbilen. Vi har då gått ca 12 kilometer. Dagens hjälte blir än en gång Loke. Han har tufflat på över berg och dalar trots sin höga ålder. Imponerande. Båda hundarna lägger sig i husbilen och somnar direkt medan vi plockar ihop och gör oss redo för avfärd.
Vi tänker försöka ta oss ända ner till Hamar ikväll. Det blir en körning på några timmar. Eftersom hundarna sover och är nöjda, magarna är fyllda så gäller det att passa på att köra. I Otta blir det ett stopp för kvällsmat och lite tanktömning. När vi lämnar Otta är klockan närmare 19 och det är 26 grader ute. Det är så man får nypa sig i armen. Vi hade väl aldrig kunnat drömma om detta väder i Norge. En dag med regn på 5 veckor....
När vi lämnade Sundborn den 24 juni så antecknade vi mätarställningen på bilen. Strax före Lillehammar har vi under de 6 veckorna åkt 500 mil. Det hinner bli några mil till innan vi är tillbaka i Sundborn. Men oj vad mycket vi har sett. I morgon kommer vi nog att passera gränsen till Sverige om vi inte hittar på något annat. Man vet aldrig med oss.
Nedan får du åka med en bit efter den vackra vägen från fjället.

Kommentarer

  1. Ja, vilken otrolig tur med vädret! Vi velade länge om vi skulle åka till Norge eller Gotland, det blev det senare då vi väntar på inverterare, extrabatteri och bättre regulator till solpanelen. Vi kan inte fricampa mer än några dagar nu, men Norge finns väl kvar till nästa år :) Vilka fina turer ni har gjort!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi har verkligen haft tur. Resan genom Norge har varit långtvöver förväntan. Hoppas ni kan få lika fint. Er resa på Gotland verkar ha varit riktigt bra den med. Vi älskar Gotland och har varit där flera gånger. Två gånger har vi cyklat runt ön och bara haft tält.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Torsång i mitt hjärta

Vi kommer att vara i Dalarna fram till midsommar och ska under den tiden försöka hälsa på så många som möjligt. Trots att vi har allt tid i världen så känner vi ändå att den inte räcker till. Dagarna och veckorna går så fort och det dyker ju hela tiden upp nya saker vi vill göra. Vi har varit till Torsång och hälsat på flera av våra vänner både på Sunnanö och inne i själva Torsång. Vi har gått längs våra gamla favoritstigar i skogarna och över ängarna. Eftersom vi bott här i nästan 12 år så har vi hittat många smultronställen när vi trampat stigar i skogarna. Undrar hur många hundra gånger vi trampat på denna stig. Hundarna kan den in och utan. Vi känner igen varje rot och gren. När vi flyttade härifrån så hände något med skogen. Ingen trampar längre på alla dessa stigar så vissa av dem börjar nu växa igen. I Torsång finns det två kyrkbåtar. Kyrkbåtar är något som bara finns i Dalarna. Det kanske också är något som på sikt försvinner om inte eldsjälar fortsätter att födas. D

Torrox, vår by i Spanien

Den vitkalkade byn ligger i Andalusien i provincen Malaga. Regionen är känd som Axarquia. Torrox Pueblo hör samman med Torrox Park, Torrox Costa, El Morche samt El Penoncillo. Byn ligger längs Route of Sun and Valley. Längs denna hittar man vinodlingar och flera andra mindre vitkalkade byar. Byn ligger ca 3 kilometer från stränderna på en liten kulle med en fantastisk utsikt över havet och bergen . Byn är känd för sina vitkalkade hus och sina slingrande smala gränder. De flesta fria från trafik. Byn har flera små torg och det största är en populär samlingsplats både för lokalbefolkningen och turister. Här finns några restauranger och pubar. I närheten av stora torget ligger den stora kyrkan som har sitt ursprung från 1600-talet. Stränderna , ca 3 kilometer bort är långa och har finkornig sand. Längs strandpromenaden i Torrox Costa hittar du massor av restauranger och serveringar. I ravinen finns en promenad väg som tar dig ner till stranden på ca 30 minuter. Vill

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade vi tillsammans