Fortsätt till huvudinnehåll

Vi tar det med ro

Vi lämnar Luleå i strålande sol och styr inåt landet mot Jokkmokk. Vi gör ett stopp efter vägen för att kolla in Treehotel. Det blir inte som vi tänkt oss. Entré 75.- bara för att gå runt. Det ligger inte riktigt i vår budget. Hade det varit något vi hade haft som mål att se så hade det varit värt det. Kolla in länken till Treehotell så ser ni vad vi missade. Det gäller att prioritera. Vi åker vidare och strax före Jokkmokk passerar vi Polcirkeln. Vi åker mot ljusare tider.
Vi får ett par regnstänk men de gör bara gott. Nu blir framrutan lite renare.
Vi har siktet på en liten camping strax utanför Jokkmokk. Det är en enklare camping med plats för ca 20 husbilar/husvagnar, några tält och det finns några stugor att hyra. Lars-Erik vill stå här för att kunna tvätta i morgonbitti.  Dessutom vill han se VM-semifinalen i fotboll som de visar på Maradonas sportsbar inne Jokkmokk. Dit är det 3 kilometer och tar ca 10 minuter att cykla för honom. Något lyse lär ju inte behövas även om han kommer hem sent. Campingen har det vi behöver och är ren även om den inte är den modernaste. Man får vad man betalar för. Den kostar 175.- vilket är betydligt billigare än den stora som ligger inne i Jokkmokk. Skabrams camping lånar även ut roddbåt och kanot om man vill det. Självklart nappar vi på det. En gratistur på sjön i solen är ju inte fel.

Man skulle ju kunna säga att Minos tar det med ro på denna rofyllda färd. Sjön är ganska stor och det går att fiska här men för att göra det krävs fiskekort.
Vattnet är klart och kallt. Det passar Loke som älskar att stå i vattnet. Minos tar givetvis ett bad, eller några bad. Han simmar glatt omkring och hämtar pinnar. Man undrar ju om inte hundar kan tycka att det är för kallt i vattnet.
 Nere vid stranden finns även en vedeldad bastu att nyttja. Det eldas på för fullt så någon kommer att svettas i kväll.
Vi kokar kaffe vid stranden och njuter av tystnaden.
Tystnaden bryts emellanåt av surr från de blodtörstiga myggorna som finns i mängder. De verkar gilla Loke mest.
Vi gick tidigare på eftermiddagen en sväng i skogen och där fick vi nytta av våra inköpta myggmössor, men här på stranden är det bara några enstaka.
Det finns även plats för ett par campare nere på stranden. Idag står det en tysk här med sin husvagn. Han sitter i bar överkropp och solar helt obesvärad av myggen.
Så här mörkt är det inte. Kameran ljuger. Vi packar ihop och går tillbaka till husbilen för att förbereda inför kvällen. Vi hade kunnat sitta här i flera timmar men även om vi har all tid i världen så finns det saker att göra.
När vi går upp kommer en kille på cykel som vi körde om någonstans idag. Lars-Erik kan ju inte låta bli att stanna och intervjua honom. Han bjuds in till husbilen på en öl. Killen kommer från Hamburg och har på 17 dagar cyklat ända hit. Han ska vidare till Nordkap och sedan ner genom Finland till Kemi. Där tar han båt till Lubeck. Allt på ca 6 veckor. Där ligger man i lä. Dessa två killar har massor att prata om. De skulle nog kunna sitta och prata cyklar hela natten om det inte varit för fotbollen.
Nu sitter jag här i husbilen och lyssnar på fotbollen på radio. Det funkar för mig. Ute ligger Minos och har koll på allt som händer runt om kring. I husbilen luktar det åter nybakat. Vi kommer att försöka baka vårt matbröd själva och bara lite åt gången. Färskt bröd är ju så gott.
 I morgon har vi tvättstugan klockan 9.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...