Fortsätt till huvudinnehåll

Från Umeå till Piteå


På väg mot Umeå så måste vi stanna och få i oss lite kaffe. Vi svänger av mot en Olofsfors bruk som är markerat som sevärdhet. Här finns en byggnadsvårdsbutik, en urmakare med smyckestillverkning, en herrgård med servering , en bagarstuga och lite annat smått och gått. Efter att vi fått i oss lite kaffe så går vi runt i bruksorten och kollar.
Inne i denna byggnad pågår repetitioner inför kvällens uppträdande. 

Här finns även ett museum som berättar om brukets historia.
Några mil till norrut efter E4 an så kommer vi till Umeå, björkarnas stad. Här ska vi tillbringa helgen med min( Maris) äldsta dotter.

Linda behöver lite service av sin cykel och det ställer Lars-Erik gladeligen upp med. Det är nog bland det roligaste han vet. Lite nya bromsar och några justeringar sen är den redo för att ge sig ut på vägen.
Minos har fått span på Lindas katter. Han VET att de är någonstans och han letar över allt..
Söndagen bjuder på strålande sol och skön sommarvärme. Nu har vi alla fungerande cyklar så vi passar på att ta en utflykt. Hundarna får åka i sina kärror för vi kommer att åka ganska långt.
Vi cyklar längs Umeälv några kilometer och kommer till Älvdalen. Nej inte till Larz-Kriztersland utan till Umeås lilla Älvdal. Här finns en botanisk trädgård, forsar, en herrgård och en underbar natur.

En hängbro leder över till andra sidan där ett gammalt bruk ligger. Jättefin vandring längs älven om man vill.                       
Vi kollar in forsen och en del av trädgården. Jag och Linda har varit här tidigare. Den botaniska delen är indelad i olika regioner i världen. Det finns en Europa, en Asien, en Kina, en Amerika o.s.v. Det blev över en mil för oss hit och nu ska vi tillbaka också, dessutom är det uppför sista 4 kilometerna.
Vi hinner precis tillbaka hem innan himlen öppnar sig. Nu blir det en lugn och stilla kväll för oss. Det känns i kroppen att vi varit ute på tur. Vi lyxar till det med lite rostat bröd på kvällningen. Vi har ju ingen brödrost i husbilen så det här är lyx. Husbilen parkerade vi vid en fotbollsplan några hundra meter från Linda. Där är det lugnt och det finns yta för hundarna att springa på.Vi brukar leta fotbollsplaner, gammelgårdar, naturreservat, friluftsområden eller liknande när vi fricampar i närheten av städer. 
Vi säger hej då till Linda när vi går till husbilen på söndag kväll. Nu dröjer det ett tag innan vi ses igen, Vi har haft en toppen-helg. Vi åker vidare norrut. Vi stannar till i Skellefteå för ett bankärende. Det är långa bilköer genom stan. Vi vet inte varför men det måste vara något på gång eller har varit. Det ligger en camping vid slalombacken och det strömmar in husvagnar och husbilar här. Vi tror att man har evakuerat Norge för var och varannan bil är norsk. Vi lämnar Skellefteå och fortsätter vår resa. I Jävre, ett par mil söder om Piteå ligger det en stor rastplats och en ICA bredvid E4an. Här finns en jättefin ställplats med egna tomter, el, vatten och fin utsikt. De platserna kostar 150.- och betalas inne i ICA butiken. De platser som är närmast vägen är gratis. Här får man dock räkna med att trafiken hörs.
På googleMaps har vi hittat ett friluftsområde på Fårön någon kilometer utanför Piteå. Vi siktar in oss på en parkering där i skogen. Den ligger lite för sig själv i närheten av ett koloniområde. Det är precis så vi vill ha det. Det finns en naturstig som är några kilometer som börjar precis utanför vår dörr. Vi tar hundarna med och går den. Vi hamnar så småningom på en camping, Fåröns stugby . Här träffar vi Britta som är campingvärd. Hon ger våra hundar vatten. Vi sätter oss ner ett tag och pratar med henne och hennes man. Det visar sig att han har en sommarstuga i närheten av Granträsk där min moster bodde. Det är ingen metropol och man förväntar sig inte att någon ska veta var Granträsk ligger, men det gör Britta och hennes man. Helt otroligt.

Campingen tog hon över förra året och hon jobbar nu på för att fräscha upp den. Toaletterna och andra serviceutrymmen prioriteras. Campingen ligger naturskönt på en udde. Här finns minigolf, en pool, boulebana m.m. Ett bra alternativ istället för Pitehavsbad som i vår smak är för stor. 

Nu har vi inte behovet av en camping än på ett tag. Vi har det vi behöver i vår husbil. Det är egentligen först när vi behöver tvätta som behovet kommer. Campingen är för allmänheten, trots att den heter Malmfältsarbetarnas semeterhem. Britta, om du läser detta så får du gärna kommentera och korrigera mig.
Efter vår kvällsrunda blir det allsång med Lotta på Skansen. Frasse sjunger glatt med och jag har full underhållning medan jag bakar matbröd till frukosten i morgon.

Kommentarer

  1. Mysigt i Norrland. Där finns alltid plats och man är välkommen överallt med sin husbil! Jävre har vi brukat övernatta på när vi kör uppåt eller neråt👍😘

    SvaraRadera
  2. Ja det är lite lättare här i Norrland än i södra Sverige. I morgon passerar vi erat Vollerim. 😘

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...