Närkontakt med ....vad då?

Vi lämnade Trondheim sent på söndag eftermiddag. Vi hade under dagen bestämt att vi ville köra på kvällen när solen inte var fullt lika varm. Vi hade även tagit beslutet att inte åka Altlanterhavsvägen som vi tidigare planerat. Istället tar vi vägen över Dovrefjäll, dvs samma väg som Therese och Johannes åkt tidigare på dagen. Vi ställer in gps på en parkering mitt på fjället vid en utsiktsplats.

Vi kommer fram strax före 11 på kvällen och hinner ta en kopp te med Therese och Johannes innan det blir sovdags. I morgon blir det tidig uppgång. Klockan ringer klockan 7.

Det blir utefrukost med nybakade scones. Det blir en tur upp på berget Snöhätta idag. Ja inte för mig och hundarna då. Det är ingen bra väg att gå med hund. Snöhätta är faktiskt högre än Kebnekaise. De tar bussen klockan 8,30 som går en kilometer bort från parkeringen. Man måste åka buss för det är förbjudet område en bit för att det tidigare var militärt område där man provbombade så området känns väl inte helt säkert. Med packade ryggsäckar med mat och annat för dagen så ger de sig av.
Jag och hundarna får lite egentid. Den börjar med att baka matbröd. När det är gjort framåt lunch så går vi upp till viewpoint Snöhätta. Det är en promenadväg uppför ett litet berg. Det tar inte lång stund att gå de ca 1,5 kilometerna upp. Uppe på toppen har man byggt ett mycket annorlunda hus. Här kan man sitta och beundra utsikten över Snöhätta och andra berg. Om man har tur kan man se vildren, fjällräv eller myskoxe. Långt, långt bort skymtar vi några myskoxar men jag hade aldrig sett dem om jag inte haft en kikare. Även i den ser de ut som små mörka pluttar. En kvinna har däremot med sin superkikare och låter mig och någon till titta i den. Wow. Mitt wow kommer så småningom under eftermiddagen att blekna.

Bergsbestigarna klarar av sitt berg med bravur. De kommer tillbaka strax efter klockan 15. Nu blir mitt wow blekt. De har sett myskoxar på mycket nära håll, precis framför bussen och faktiskt på ett par andra ställen med. Nu är de ganska trötta så det blir en fika ute innan Therese och Johannes åker vidare. Än en gång säger vi hej då.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...

Läs mer

Mycket vill ha mer.

Det spelar ingen roll hur lediga vi är. Inget jobb att behöva gå till, inga tider att passa... Tiden går så fort så fort. Under de veckor vi varit i Sverige har nya idéer vuxit fram. Det är inte helt ovanligt att vi får lite idéer. Ibland är det helt galna, ibland blir det till en slags utmaning. Ni som hängt med oss ett tag vet att vi förra året byggde om en vw transporter till en enklare variant av van. Den har varit så bra på våra kortare resor att vi nu tog och sålde den. Vi sålde den för att bygga en ny, ännu bättre. Det här är vår gamla som nu är i ägo av ett ungt orienterar par som är jättenöjda. Hoppas de får lika roligt med den som vi har haft. Under de sista veckorna på vår senaste resa tillbringade vi flera kvällar med att leta efter en bra bil. Vi satt och gjorde ritningar och letade efter inspiration på Pinterest och på instagram. Till slut hittade vi en bra bil, i Falun. Det första vi gjorde när vi kom tillbaka var att åka och titta på den. Den såg helt o...

Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända? Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’. Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Läs mer

Leta i den här bloggen