Fortsätt till huvudinnehåll

Lösa höns

Söndagen bjöd åter på solsken. Frasse skulle hem till sin mamma och putsa fönster. Jag och Mions valde då att gå den dryga milen till henne. Vi kom då att gå större delen av Carl Larsson-leden som går från Sundborn till Falun. Det tar ca 2 timmar att gå.
Leden är märkt med dessa stolpar. Längs leden finns informationstavlor och anekdoter om Carl Larsson.

Vi startade i Sundborn. Leden börjar med grusväg. Den passerar över åkrar och genom några små byar med enstaka hus. Det är lätt vandring då det mestadels är väg, men en del består av stig så om du har barnvagn eller cykel så kan det vara lite knepigt att ta sig fram där.

Större delen går du i naturreservat. Här gäller det att respektera de regler som gäller. Jag hade Minos kopplad hela vägen. Vi mötte inte många människor men en och annan cyklist och häst såg vi.

Så här kan vägen se ut. En av de bättre faktiskt. Här passerar vi några gårdar så det gäller att se upp för.....
.......lösa höns eller andra djur.

Efter ca 7 kilometer så närmar vi oss Lugnet. Här är den så kallade Mördarbacken. En backe känd bland skidåkare. Här har många skidåkare fått bekänna färg. Idag går några får och betar på ängarna som omges av stengärdesgårdar. Det är otroligt vackert här så här års. På vintern, ja då ska man åka skidor här.
Bilden blev inte så bra, men det här trädet, ja det lät otroligt. Det var minst 5 bon i det, hål i stammen. Troligtvis hackspett. Det var ungar i alla hålen tror jag. Minos stannade och funderade på vad det var som lät.


Vi passerar över skidstadion. Här har skid-VM gått ett flertal gånger. Lugnet bjuder på många aktiviteter. Moutainbikebanor, downhillbanor, vandringsleder, utomhusbad, inomhusbad, bangolf, ishall, innebandy......För den aktiva finns det massor att göra sommar som vinter. I närheten finns även freesbeegolfbana och en camping. Kolla in länken om du vill veta mer. www.falun.se/gora--uppleva/motionsanlaggningar/lugnet.html
Efter dryga två timmar med en nyplockad blombukett klev jag och Minos in till Frasses mamma som stolt visade upp sina nyputsade fönster. En koppkaffe med godsaker smakade bra. Hem tog jag och Minos bilen. Frasse sprang hela vägen tillbaka.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...