Fortsätt till huvudinnehåll

Sunnanäng, en idyll vid Siljan

Dagarna lunkar på i Sundborn. Våren och försommarens blommor slår ut och naturen får tillbaka sin färg. Vädret har skiftat den sista tiden. Ömsom regn och ömsom sol. Någon dag med värme men överlag så har maj varit kall. Regnet behövs för det är torrt i skog och mark. 
Den 25 maj ska vi ha en minnesstund för Lars-Eriks pappa som gick bort när vi var på väg ner till Spanien i höstas. Nu ska det bakas och fixas. 


Soliga och varma dagar passar vi på att vara ute och njuta av omgivningarna i Sundborn. Vi hinner även med att hjälpa min syster och deras familj med deras trädgård.
Nu är det hög tid att förbereda mat och fika inför helgen. Jag ska göra två stora smörgåstårtor och baka kakor till kaffet. Det är tur att jag nu kan låna köket hos min syster. När jag sätter igång så är det bra att ha ytorna som inte finns i husbilen. Smörgåstårtorna ska läggas ihop minst ett dygn innan de ska ätas. Det är för att de ska bli saftiga. Det blir en med kött och en med fisk och skaldjur. På fredag den 24e åker vi mot Leksand. 

Vi stannar till i Sågmyra. Här finns en gammal fabrik som tidigare var fylld av outletbutiker. Idag har flera av dem flyttat eller slagit igen. Kvar finns en stor med det mesta för kök och hem. Här hittar man Ernst design prylar, Muurrikka, Le Creusot och mycket mera. Eftersom vi nu bor i en husbil med mycket begränsat med utrymme så får jag helt enkelt bara titta. Det är klart att det finns en hel del jag skulle vilja ha, men jag kommer ut tomhänt.
 
Vi åker vidare till Sunnanäng som är en av alla små byar längs Siljan. Här bor.....Vi parkerar husbilen hos Lars-Eriks kusin Lars och hans familj. Här finns getter, kor och höns. Vi står med andra ord mitt i en idyll. När vi parkerat och installerat oss så ringer min syster. Hon har hittat något i sitt kylskåp som vi borde haft med oss. Rulltårtorna jag bakade, de goda med saffran och vitchokladkräm ligger kvar längst in i hennes kylskåp. Några väl valda eller mindre olämpliga ord kommer ur min mun. Hur gör jag nu? Rulltårtorna är många mil bort. Jag kollar runt i skåp och lådor vad som finns. Nu blir det att låna ett till kök och baka morotskakor istället. Problem är till för att lösas. Rulltårtorna får vi spara och ta på mors dag istället.

Lars och Sara har en gammal hundgård och här blir det perfekt att stoppa in Minos. Loke är lugnare och bryr sig inte alls om djuren som går på gården. Han sticker inte heller iväg. Minos däremot som bara är ett år är lite för nyfiken. På kvällen äter vi tacos tillsammans. Medan de andra pratar gamla minnen så tillbringar jag någon timme i köket med att baka och förbereda.
På lördagmorgon är det dags att klä på smörgåstårtorna. Det gör jag i husbilen. Vi har hyrt bystugan och där ska det dukas och ställas i ordning. Det hela flyter på och klockan 14 kommer gästerna. Det blir en lyckad dag med många berättelser. Lars spelar en låt på fiol, vi äter och fikar. Strax efter klockan 17 är allt över. Vi återvänder till Lars och Sara. Några kusiner följer med dit. Vi går en skön promenad längs Siljan och stressar av efter en hektisk dag. Naturen här är som bomull för själen. På kvällen grillar vi och har det trevligt. Många gamla minnen kommer fram och framåt småtimmarna tackar vi för oss.
Tack Lars och Sara med familj för fantastiska dagar.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...
2 kommentarer
Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...
En kommentar
Läs mer

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...
Skicka en kommentar
Läs mer