Fortsätt till huvudinnehåll

Redo för avfärd

Måndagen ägnades åt att städa ur huset. Vilken mat ska med och vilken kan stanna i huset i alla månader? Vilka kläder ska med och vilka ska stanna? Tänk om man kunde få en väderprognos för 7 månader. Det är så mycket att tänka på. Sängar bäddas ur och allt ska vara tvättat. När allt detta var gjort så gick vi till husbilen som vi hade parkerat vid sporthallen. Första natten blev där eftersom sängkläderna nu hängde på tork. Måndagens väder var inte riktigt det optimala torkvädret, men vi har inte bråttom. Tisdag morgon börjar med ett ryck. Vi vaknar klockan 9,10. Att vi inte lär oss att vi sover länge i husbilen. Nu blir det bråttom. Minos ska vara hos veterinären för vaccinering kl 10,30 och det tar en timme att gå dit. Medan de är hos veterinären så gör jag klart det sista i huset.

Strax efter klockan 13 är vi iväg. Eller nästan..Vi stannar på macken och tvättar av husbilen. Här finns ute-tvätt och det kostar oss 3 euro. Nu så, rent hus och ren husbil. Nu är det bara att rulla.

Vi väljer N340 mot Salobrena. Av någon anledning så tror vi inte att vi åkt den. Det upptäcker vi snart att vi visst gjort. Strax före Salobrena är det fullt av poliser bredvid vägen. En riktigt otäck motorcykelolycka har nyss inträffat. Hoppas att det gick bra för den som körde. Vi ser också årets första snö. Eftersom det är ganska klart idag så ser man Sierra Nevada och på bergstopparna ligger det snö.

Vi har siktet inställt på en Nationalpark norr om Almeria. På väg dit passerar vi vad som kanske är Spaniens fulaste område. Här är hela landskapet täckt av plast. Plast som är växthus. Här odlas mycket av de grönsaker som exporteras till Sverige. Tomater, gurka, paprika och melon som exempel. Sallad odlas på friland utan plasttält. All denna plast.....Det ligger plast överallt. Ekologisk odling....Du får dra dina egna slutsatser.

Vi hittar en parkering bara några meter från Medelhavet. Nu blir det lunch innan promenad. Vi går norrut till en fyr några kilometer bort. Storslagen natur möter oss. Vi slår oss ner vid fyren och tar fram kaffetermosen. Solen gassar på klarblå himmel. Ibland är det roligt att gå samma väg tillbaka när man har en ny utsikt. Det skulle finnas saltbassänger efter vägen som vi kom. Uppifrån vägen vi går så ser vi tydligt dessa. Här `odlas´salt. Kvällspromenaden tar vi längs den jättelånga sandstranden. Hundarna får vara lösa och busa av sig. Solen går ner och det blir dags att vända tillbaka.
När solen gått ner så blir det totalt kolsvart ute. Vi kryper upp i soffan, stänger av musiken och sitter bara och lyssnar på cikadorna som spelar och havet som brusar lätt. Det är så avkopplande. Nu är vi äntligen på väg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...