Fortsätt till huvudinnehåll

Wow

Vi sov gott på parkeringen tillsammans med 5 andra husbilar i VilaMoura. Det verkar vara något seglingsarrangemang på gång här.
Vi har siktet inställt lite längre bort, den kända Algarvekusten som börjar någon kilometer bort så vi bestämmer oss för att åka vidare.
Längs vägen finns dessa fruktstånd. Apelsiner och avocado för en billig peng.
Bara någon kilometer bort, fågelvägen, hittar vi en ställplats som vänner rekommenderar. Den är tyvärr full och väntetiden är flera dagar. Vi har inte behov av just den så vi åker ut igen. Bara 200 meter bort finns en annan för 6 euro natten inkl vatten, tömning och dusch. Platserna med el är upptagna men åter igen, vi behöver inte el. Solcellerna på taket räcker gott till den lilla el vi gör av med. Det är till att ladda datorer och telefoner. Vi siktar in oss på en plats uppe på en terrass men det är inte att tänka på då vägen upp dit mest består av sand. Vi hittar en annan plats och snart inser vi att det var ett bra val. Platsen vi först tittade på ligger närmare skogen. Skogen består av pinjeträd och i dessa träd finns det så här års larver som kan vara livsfarliga för hundar. Den här ställplatsen passar oss därför bättre än den som vi fick rekommenderad.
Det är bara ett par hundra meter till stranden och det går en stig genom skogen. På vägen dit ser vi dessa bon i träden och en och annan larv på marken. Nu får vi larvnojja.
Eftersom jag aldrig varit på Algarvekusten så jag mycket förväntansfull på den mäktiga natur jag bara sett på bilder. Wow!
Havet är blågrönare, eller så inbillar jag mig.....Vi går barfota längs ett lugnt hav. Någon enstaka våg rullar in. Hundarna busar och det är riktigt varmt. Minos gräver en djup grop som han kryper ner och lägger sig i.
På ställplatsen är det mest fransmän men två till svenska husbilar ser vi. Just i dag är det europamästerskap i boule. Jag antar att Frankrike vann eftersom de är klart överrepresenterade.
Vi träffar ett svenskt par från Västerås som har stått här i två månader.
Duscharna här värms upp av solen så det gäller att duscha medan solen är uppe. Miljövänligt är det i alla fall. En annan sak vi reflekterat över är att vi inte slänger någon mat över huvud taget nu. Tips, skaffa ett mindre kylskåp och mindre frys och handla oftare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...