Superfina cykelvägar

Det har blivit söndag och vi är på väg mot Portugal. Vi passerar Huelva där vi stannar och tankar gas. Vi åker vidare mot en rastplats mellan Punta Umbria och El Pontil. Rastplatsen ligger vid havet och det ska gå att övernatta där. 

Vi går en sån där bomull-för-själen promenad. Det blir nog ungefär en mil i sanden in till El Portil och tillbaka. Mina fickor är överfulla av snäckor. Man får vara lite barnslig.......

 Vi känner nu att det åter luktar gasol i husbilen. Det är ju inte riktigt bra. Eftersom det är söndag så är det ingen verkstad som har öppet och kan hjälpa oss. Vi bestämmer oss därför för att istället leta på en ställplats med el. Eftersom nätterna varit rätt kalla så behöver vi ha lite värme på och det känns inte okej att ha gasolen på på natten. Vi hittar en utanför Isla Christina ca 45 minuter bort. De har lediga platser.

 Vi kommer fram precis när solen går ner. Det finns ett par platser kvar med utsikt över våtmarkerna som ligger nedanför. Det kostar 12 euro för en natt och el kostar ytterligare 3 euro. Det är det klart värt. Ställplatsen är ny sedan i höstas och känns jätte fräsch. Nu känns det säkert då vi kan stänga av gasolen och ändå ha värme och kylskåp.

När vi vaknar upp denna strålande måndag morgon visar termometern 5 grader ute och 20 inne. Det känns bra. Frasse hittar en verkstad i Portugal ca 2 timmar härifrån som kan hjälpa oss. Vi bestämmer oss för att stanna här en natt till och utforska omgivningen. Det blir en promenad längs våtmarken där det i morse gick några flamingos. Nu är det ebb och inte så många fåglar. Däremot är kaktusarna enorma. Vi går längs en väg som troligen en gång i tiden varit en järnväg. Ibland önskar man att man kunde resa tillbaka i tiden för att se hur det såg ut då.

Efter det obligatoriska 11 kaffet tar vi cyklarna och cyklar in till Ayamonte som ligger ca 6 kilometer bort. Vi cyklar på den gamla banvallen. Det är helt bilfritt och platt. Hundarna åker i sina kärror och vi cyklar på våra vanliga cyklar så det är tur det är platt.

Vi stannar till på en butik och köper lite matsäck/lunch som vi sen äter på en vackert utsmyckad parkbänk inne i centrum, vid marinan. Ayamonte ligger vid floden som är gränsen till Portugal.

Vi cyklar vidare ut mot stränderna. Det är cykelbana hela vägen. Det blir ett stopp på stranden för lite bus med hundarna. Minos hittar en stor snäcka som han inte vill lämna ifrån sig. När vi tillslut lyckas ta den ifrån honom så ser vi den vettskrämda eremitkrabban som sitter inuti.

Nu börjar det kännas där bak att man inte cyklat på den här cykeln på länge. Vi vänder hemåt och åker igenom våtmarkerna. Man kan visst åka på båttur här och se fågellivet m.m.

Efter en tur på ca 4 mil så kommer vi tillbaka. Nu blir det matlagning ute i solnedgången.