Fortsätt till huvudinnehåll

En frostig morgon..

I natt har vi haft minimalt med värme på. Det är något litet strul med gasolen. Eftersom det är helg så får vi snåla med den vi har fram till måndag.
Vi vaknar ganska tidigt för vårt lilla odjur Minos vill gå ut. Okej så tidigt är det kanske inte men klockan 8. Frasse går som vanligt ut med killarna medan jag gör frukost. När jag skickar ut min kropp från täcket så känns det som om jag kliver in i kylskåpet. Termometern visar på 10 grader inne och 4 ute. Brr. Jag har inte märkt något i natt. Jag har sovit hur skönt som helst under mitt duntäcke. Nu blir det snabbt på med sockor och kaffet på spisen. Spisen värmer gott eftersom bilen inte är så stor. Ute är det faktiskt frost!!!!!!Solen går upp och snart är det för varmt inne istället...
Vår granne för natten har också vaknat och hennes lilla dotter Marla kommer och knackar på. Hon vill gå ut med hundarna. Vi äter frukost och sen blir det promenad igen för hundarna tillsammans med våra grannar. Frasse går med dem och helt plötsligt känner han sig som småbarnsförälder igen.
Marla vill hålla handen på Frasse och sin mamma. Hahaha, han har fått en ny familj. 🤣 Efter promenaden kommer Marla med en present till oss som hon gjort på morgonen. Marla är 6 år och reser med sin mamma runt i Europa under ett år. Marla hade hoppats att vi skulle ta sällskap med dem men vi ska åt olika håll så vi säger hej då.
Innan vi åker tar vi en promenad i nationalparken. Fina gångvägar är gjorda. Det verkar finnas en hel del djur här för det är viltspår över allt. Vi möter inte många människor men några fågelskådare är tydligen uppe med tuppen.
Vi åker efter kusten och stannar på en parkering vid havet. Vi tänker nog stanna här i natt. Klockan är bara 14 så vi tar en promenad efter stranden in mot byn El Pontil. Det är nog ungefär 5 kilometer. Att gå barfota på en strand är bland det bästa som finns. Gratis lyx för mig och ett sätt att koppla av. Det är så rofyllt att gå bland snäckorna och lyssna på bruset från havet. Tre timmar senare kommer vi tillbaka till bilen med två trötta hundar.


Vad som inte känns bra är att trots att vi tätat om och gjort vad vi kan så luktar det lite lite gasol. Inte bra. Vi vill inte ha en natt till med kylskåp avstängt och det kan bli en kall natt igen.
Vi letar på en ställplats med el. Den finns i staden med de fula människorna, Isla Christina. Enligt vår vän Adrian från England så bor det bara fula människor här. Det återstår att se i morgon. Nu är vi i alla fall nära Portugal. Det är bara några kilometer till gränsen.
Ställplatsen är helt ny och ligger vid ett vattendrag där man ska kunna se flamingo. Solen går precis ned när vi parkerar och himlen färgas helt röd. Bilden ljuger...även om man säger att den inte gör så.
Vi har haft ännu en toppen dag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...