Fortsätt till huvudinnehåll

Stairways to heaven

Idag blåser det lite igen och det är nog bara en 17-19 grader. Vi tar fram cyklarna, kärrorna och gör en matsäck för nu ska vi cykla mot Malaga. Första stopp blir i Lagos på en keramikbutik. Vi ska inte ha något men det är alltid roligt att titta. Det finns ju så mycket fina färgglada keramiksaker här. I fall jag skulle hitta en cikada i keramik så hade jag köp den. Jag hade en förrut som jag köpt i Frankrike men den är trasig.

 Nästa stopp blir i Algarrobo Costa. Vi tar en kaffe på en bänk vid strandpromenaden som börjar eller slutar här och hår ända till Torre del Mar.  Det beror ju på från vilket håll man kommer. Det sägs vara en av Europas bästa strandpromenader. Här promenerar man, joggar, åker inlines eller sätter sig ner på någon strandbar. Det går en fin cykelbana längs med promenaden. På stranden har man gjort en preparerad väg för promenad eller jogging. Det finns paddelbanor, tennis, lekparker m.m. För att inte tala om utsikten över hav, land och berg. Upp till centrum är det bara ett hundratal meter. Här hittar man allt man behöver.
Vi  behöver inget just nu så vi åker vidare till hundstranden som ligger strax utanför Torre del Mar. Här får hundarna busa av sig innan vi åker vidare. Nu kurrar det i magen. Strax innan Benajarafe stannar vi och äter vår matsäck. Fruktsallad på ananas, mango,melon och banan med lite nötter. Det blir en höjdpunkt. På andra sidan vägen har man byggt en stor fin trapp. Jag måste bara se var den leder. Det visar sig att efter alla trappsteg upp så tar den bara slut och där finns ingenting, absolut INGENTING. Märkligt. Nere på stranden har man satt upp en bra anslagstavla med mycket information om när på dagen man bör undvika solen, om maneter mm. 
Eftersom vi har minst 23 kilometer hem i motvind och en hel del uppför så bestämmer vi oss nu för att vända hemåt. Vi är i alla fall halvvägs till Malaga.
Dagens tur blev nog ca 5 mil och det känns både här och när vi kommer hem. Solen har gjort sitt, sadeln likaså och magen skriker efter mat. 
På torget hemma hörs sång och musik. Tro det eller ej men nu är det fest igen, men denna gång för barnen. Som jag tidigare skrivit så får barnen julklappar den 6 januari av de tre vise männen. Det kommer alltså ingen tomte i Spanien. Det känns ju bra för han har nog att göra med att dela ut paketen hemma hos min syster. 
I dag är det den dagen då barnen lämnar sina önskelistor till budbäraren, som i sin tur lämnar den till de vise männen eller som man säger här i Spanien, till de tre kungarna. I vår by gör man det i någon slags bubbla. Det ser ut som en sån där glaskula som man skakar på så det snöar i den. Det står massor med barn i kö för att lämna sin lista. Frasse är ganska sugen på att lämna sin önskelista men jag övertygar honom om att han redan har allt han behöver....

Kommentarer

  1. Underbart att få följa er jul- och nyårsfirande!
    Önskar er allt gott för år 2019!

    kram / Monica HC

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Torsång i mitt hjärta

Vi kommer att vara i Dalarna fram till midsommar och ska under den tiden försöka hälsa på så många som möjligt. Trots att vi har allt tid i världen så känner vi ändå att den inte räcker till. Dagarna och veckorna går så fort och det dyker ju hela tiden upp nya saker vi vill göra. Vi har varit till Torsång och hälsat på flera av våra vänner både på Sunnanö och inne i själva Torsång. Vi har gått längs våra gamla favoritstigar i skogarna och över ängarna. Eftersom vi bott här i nästan 12 år så har vi hittat många smultronställen när vi trampat stigar i skogarna. Undrar hur många hundra gånger vi trampat på denna stig. Hundarna kan den in och utan. Vi känner igen varje rot och gren. När vi flyttade härifrån så hände något med skogen. Ingen trampar längre på alla dessa stigar så vissa av dem börjar nu växa igen. I Torsång finns det två kyrkbåtar. Kyrkbåtar är något som bara finns i Dalarna. Det kanske också är något som på sikt försvinner om inte eldsjälar fortsätter att födas. D

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade vi tillsammans

Torrox, vår by i Spanien

Den vitkalkade byn ligger i Andalusien i provincen Malaga. Regionen är känd som Axarquia. Torrox Pueblo hör samman med Torrox Park, Torrox Costa, El Morche samt El Penoncillo. Byn ligger längs Route of Sun and Valley. Längs denna hittar man vinodlingar och flera andra mindre vitkalkade byar. Byn ligger ca 3 kilometer från stränderna på en liten kulle med en fantastisk utsikt över havet och bergen . Byn är känd för sina vitkalkade hus och sina slingrande smala gränder. De flesta fria från trafik. Byn har flera små torg och det största är en populär samlingsplats både för lokalbefolkningen och turister. Här finns några restauranger och pubar. I närheten av stora torget ligger den stora kyrkan som har sitt ursprung från 1600-talet. Stränderna , ca 3 kilometer bort är långa och har finkornig sand. Längs strandpromenaden i Torrox Costa hittar du massor av restauranger och serveringar. I ravinen finns en promenad väg som tar dig ner till stranden på ca 30 minuter. Vill