17 kilometer uppförsbacke

Solen skiner från klarblå himmel men det blåser lite. Vi har bestämt oss för att ta en cykeltur upp i bergen till ett par byar.

Det är uppför i 17 kilometer så benmusklerna får jobba på trots elcykel. Vi hade nog räknat med mer trafik eftersom det är söndag men vi ser bara någon enstaka bil.
Första byn är Competa. En av alla vitkalkade byar i Andalusien. Byn har smala gränder och är jätte charmig. Vi åker vidare till Canillas de Albaida. Det är bara några kilometer dit och vägen har planat ut lite. Här blir det ett fikastopp på första bästa ställe. En macka som är den godaste jag ätit på länge, kan vara för att jag är jättehungrig, och en kaffe. Vi får lite jordgubbar också. Alltså- kan man ha det bättre en söndag i slutet på januari?
Vi hade tänkt att åka lite längre men väljer att stanna lite här istället och sedan vända hemåt. Det tog oss ungefär 1,5 timme att cykla upp så klockan har nu hunnit bli eftermiddag.
Eftersom det var uppför nästan hela vägen så blir det nu nedför. Tjohej vad det går! Nu får bromsen jobba istället. Den slingrande vägen känns lite farlig för jag vill ju titta på alla fina hus, utsikten och allt som blommar. Det är nästan overkligt vackert med ginsten som färgar sluttningarna gula och alla mandelträd som blommar i vitt och rosa. Här och där börjar mimosan att blomma och det doftar VÅR!

Nedfärden tar bara hälften så lång tid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända? Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’. Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Läs mer

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...

Läs mer

Leta i den här bloggen