Fortsätt till huvudinnehåll

Små otäcka djur

Vi trodde att det skulle vara knäpptyst på natten när vi står mitt ute bland vinrankorna. Trodde vi ja. Ett öppet landskap gjorde att festen som pågick någonstans långt bort hördes ända till oss. När vi vaknade pågick den fortfarande. Att sen ha den här utsikten från sängen när man vaknar är inte illa.
Ställplatsen har både tömningsplats och vattenpåfyllning så nu är vi redo för några nätter med fricamping. Vi tankar utanför en stormarknad 1,236 euro/ liter och gasol för 0,750 euro litern. Vi väljer att åka N 340/ A7 medan Jan-Åke o Linda tar AP 7(betalväg). N340/A7 är även den en stor väg. Vårt mål är Torreblanca några mil söder om Tarragona.
Efter en dryg timme vill vi stanna och fika och rasta hundarna. Vi tar av från vägen och svänger ner mot havet. Vägen är smal och slingrar sig genom olivlundar. Vi stannar på en liten parkering precis vid havet eller nästan i alla fall. Vi får lov att gå nedför en brant väg för att komma till stranden. Solen skiner från en klarblå himmel och det är varmt. Efter fikat så går vi en bit längs vandringsled GR 92 som börjar längts norr i Spanien i Portbou och slutar i Uldecona. Totalt är den 583 kilometer och går mestadels nära havet. Vi får ta mer av den en annan gång.






Vi åker ut genom l’Ampolla på vägen ut till vår hänvisade rutt. Linda och Jan-Åke har kommit fram strax före oss. Platsen vi valt för natten ligger i Torreblanca och är en parkering som är gratis precis vid havet. Här finns plats för ett 20 tal husbilar. Just idag står det 7 st här. Mellan husbilarna och havet är det bara en sanddyn.
Från parkeringen går strandpromenaden in genom byn. Det är lågsäsong och inte mycket som är öppet trots att det är lördag. Vi går en sväng längs stranden. Äntligen får Minos, vår 6 månaders valp, springa lös.



Lite mat i magen sen sitter vi utanför husbilarna och njuter av sol och värme. Efter ett tag märker vi att det kommer mygg. Alltid finns det en baksida av myntet. Bakom parkeringen ligger en våtmark och eftersom det har regnar en del den sista tiden så har denna plåga frodats. På med långbyxor och långärmat. Vi går en sväng längs strandpromenaden och njuter av solnedgången istället. Även den här kvällen avslutas tidigt. Vi vaggas till sömns av ljudet från vågorna som rullar.

Kommentarer

  1. Så vackra bilder!

    Och den vandringsleden längs kusten lät spännande! Får kolla upp mer om den!

    kram / Monica HC

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...