Fortsätt till huvudinnehåll

Lyx i vardagen

Dagarna går snabbt fast de är längre än i Sverige. Vi kan känna den där känslan- hur hann man jobba?
Igår var Frasse ute och sprang en mil med Minos efter en god utefrukost. Skönt att se att hunden faktiskt kan bli trött. Själv tog jag cykeln ner till Torrox Costa, ca 4 kilometer. Vägen dit är nedförsbacke, rejält, men hem är motsatsen. Det är rejäla backar här. Efter att ha handlat ryggsäcken full med diverse inför morgondagens lunch så var det bara att börja trampa på. Det känns lite så där när det kommer två och cyklar förbi i full fart i uppförsbacken. Själv kämpar jag på så hjärtat håller på att hoppa ur. Klart de fuskade med sina elcyklar. Jag ska också ha en sådan men nu är det bara att trampa på. Väl hemma och rejält svettig så var det bara att packa upp. Sen bestod resten av dagen av slapp.
Färsk nyskördad mango till frukost är lyx
Kiwi planterad på matterrassen


Citronträd på takterrassen 
En klättrande rosablommande växt i pation


Bouganvillea planterad

Gröna växter på balkong och två azaleaor

En trött Minos vilar ut på vår säng

Så här mycket får plats i en liten ryggsäck. 24 euro kostade det.
Idag väntar vi gäster till lunch. Våra grannar från Trollarudden i Borlänge, som just nu hyr lägenhet i Nerja ska komma på lunch. Det blir lite tid vid spisen på förmiddagen. Klockan 12 står maten klar och våra vänner är på plats. Det är lite enklare här i Spanien när man med största sannolikhet kan sitta ute och äta. Mätta och belåtna säger vi hej då så länge.
Nu behöver vi ut och röra på oss. Vi går en sväng på berget och ser på utsikten. Vi har aldrig tidigare gått den här vägen. På sluttningarna odlas det oliver, mango, avocado och andra frukter. Vi ser en orm på vägen men den verkar ha lagt av helt. Vad vi vet så ska det inte finnas nå farliga ormar här. Ungefär som i Sverige. När vi kommer tillbaka blir det slapp på takterrassen till solen börjar gå ner. Vi flyttar ner till vår andra terrass för att äta kvällsmat. Att kunna sitta ute och äta klockan 20 i mitten på november, det är lyx.
Äventyret fortsätter....

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...