Fortsätt till huvudinnehåll

När storleken får avgöra

Idag har termometern tagit av sig mössan. Det är 12 grader när vi vaknar. Det har varit riktigt tyst på parkeringen inatt och vi har sovit gott. Klockan hinner passera 9 innan vi lättar på bromsen, men vem bryr sig, vi har ingen tid att passa.Vi väljer att åka N (national)väg idag. A vägar är betalvägar.  Om man läser vägskyltar så är väg med betalning blå. Blå=Betal. Gröna skyltar är gratis. Grön= Gratis. N vägar tar oftast längre tid och tid det har vi gott om.
Efter att ha avverkat några byar så sprakar det till i komradion. Linda och Jan-Åke, vårat resesällskap måste åka en annan väg eftersom deras bil är för stor och tung. De väljer att åka ut på A7 som är betalväg. Det här är en anledning till att vi bytte vår stora fina husbil till en mindre men fin husbil. Nu kan vi åka i stort sett över allt. Vi bestämmer att höras av kring två tiden idag för att överlägga om var vi ska parkera för natten.
Vi fortsätter enligt rutt som vår navigator säger. -Ta andra avfart i rondellen; har vi nog hört 30 gånger idag. 
Det är väldigt fina rondeller i Frankrike.
Termometern kämpar på och når 14 grader mitt på dagen. Vi stannar ett par gånger för att rasta hundar och tanka diesel och kaffe. Vi stannar även för att köpa en vattenslang, som vi glömde hemma. Det är bra att ha egen när man ska fylla på vatten. På en rastplats finns det även tömningsplats för vår toa. Nu är allt klart för vidare färd. Då....brakar det loss. Regnet öser ner och vatten står som fontäner ur vägbrunnar. Vi inser att klockan kommer att bli sent innan vi kommer fram till den plats där vårt sällskap befinner sig. Eftersom de åkt motorväg så har de kommit längre än oss. De har kommit till en vingård söder om Nimes. Vi hade tänkt hinna dit men känner att...nää... vi tar det lugn. Vi åker längs floden Rhone genom ett frodigt landskap där man odlar vin, lavendel, stenfrukter m.m.

Vi hittar en ställplats inne i Remoulins. Kanske lite väl nära en väg men regnet överröstar det mesta. Det åskar rejält, så pass att t.o.m. radion hackar. Min hjälte Frasse tar ut hundarna i ösregnet. Måste man så måste man. Jag stannar inomhus och lagar lite mat. Efter en halv timme kommer det tillbaka tre genomblöta killar. Det är nu det kan bli lite obekvämt med en fullastad husbil. Om vi inte hade haft garaget fullt så hade vi hängt blöta kläder där. Nu måste de in i badrummet. Det är bara att bita ihop och gilla läget. Det ska spricka upp till imorgon.

Kvällen tillbringas i husbilen med spel och tv. Vad annat kan man göra.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Torsång i mitt hjärta

Vi kommer att vara i Dalarna fram till midsommar och ska under den tiden försöka hälsa på så många som möjligt. Trots att vi har allt tid i världen så känner vi ändå att den inte räcker till. Dagarna och veckorna går så fort och det dyker ju hela tiden upp nya saker vi vill göra. Vi har varit till Torsång och hälsat på flera av våra vänner både på Sunnanö och inne i själva Torsång. Vi har gått längs våra gamla favoritstigar i skogarna och över ängarna. Eftersom vi bott här i nästan 12 år så har vi hittat många smultronställen när vi trampat stigar i skogarna. Undrar hur många hundra gånger vi trampat på denna stig. Hundarna kan den in och utan. Vi känner igen varje rot och gren. När vi flyttade härifrån så hände något med skogen. Ingen trampar längre på alla dessa stigar så vissa av dem börjar nu växa igen. I Torsång finns det två kyrkbåtar. Kyrkbåtar är något som bara finns i Dalarna. Det kanske också är något som på sikt försvinner om inte eldsjälar fortsätter att födas. D

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade vi tillsammans

Torrox, vår by i Spanien

Den vitkalkade byn ligger i Andalusien i provincen Malaga. Regionen är känd som Axarquia. Torrox Pueblo hör samman med Torrox Park, Torrox Costa, El Morche samt El Penoncillo. Byn ligger längs Route of Sun and Valley. Längs denna hittar man vinodlingar och flera andra mindre vitkalkade byar. Byn ligger ca 3 kilometer från stränderna på en liten kulle med en fantastisk utsikt över havet och bergen . Byn är känd för sina vitkalkade hus och sina slingrande smala gränder. De flesta fria från trafik. Byn har flera små torg och det största är en populär samlingsplats både för lokalbefolkningen och turister. Här finns några restauranger och pubar. I närheten av stora torget ligger den stora kyrkan som har sitt ursprung från 1600-talet. Stränderna , ca 3 kilometer bort är långa och har finkornig sand. Längs strandpromenaden i Torrox Costa hittar du massor av restauranger och serveringar. I ravinen finns en promenad väg som tar dig ner till stranden på ca 30 minuter. Vill