Fortsätt till huvudinnehåll

Göta kanal på cykel


Näst sista helgen i september åker vi till fjällen för att vandra. Halvvägs dit inser vi att vädret inte kommer att vara till vår fördel där. I Mora vänder vi helt om och beslutar oss att istället åka till Göta Kanal och cykla, något som vi länge pratat om. Göta Kanal har perfekta cykelleder för den som inte gillar backar. Totalt har kanalen 87 kilometer bilfri cykelväg och vi väljer att cykla en bit av den, tur och retur. Då har vi ca hälften av den kvar till en annan gång.
Vi parkerar husbilen vid Hajstorp som ligger några mil öster om Vänern. Det blir en cykeltur från Vänern till Vättern. Här går cykelleden längs med kanalen på bilfria vägar.
 På natten har stormen dragit förbi. Vi har blivit vaggade i husbilen. Det blåser fortfarande rejält när vi ger oss av mot Sjötorp. Man får vinkla cykeln mot vinden
för att inte blåsa iväg. Sidvinden är kraftig så det gäller att hålla imot så man inte blåser ner i kanalen. Vi har placerat våra hundar i deras  cykelkärra och packat med matsäck för hela dagen. Första stopp blir i Lyrestad. Har du åkt vägen från Örebro till Göteborg så har du passerat här. Vi hittar en plats med lä för att koka kaffe. En bil stannar med ett par som är på väg just till Göteborg. De slår sig ner vid oss och äter sina mackor innan de fortsätter sin biltur. Vi fortsätter mot Sjötorp där kanalen rinner ut i Vänern. Här blir det lunch. Vi steker pannkakor som vi äter med fruktsallad. Helt magiskt gott att äta ute i det underbara höstvädret. Jag kan tänka mig Sjötorp på sommaren då det förmodligen är fullt av människor och båtar. Här finns en stor ställplats för husbilar, precis bredvid kanalen. Vi stannar någon timme innan vi vänder om.
Det kurrar i magen
                 

Vi har varken med eller motvind men nu går det lite uppför och sidvinden håller i sig. På vägen tillbaka stannar vi i Norrkvarn. Här har vi stannat till med husbilen på väg hem från Göteborg i somras. Då var det fullt med båtar och lång kö till glasskiosken. Nu är det inte en själ här. I Norrkvarn finns ett miniland med Göta Kanal och en ställplats. Vi köper oss kaffe med äppelpaj på serveringen som är öppen. Nu är det inte långt kvar till Hajstorp. Vi står på en ställplats som kostar 200.- natten. För de pengarna får vi ström, tillgång till gratis dusch, gratis tvättmaskin m.m. Det får väl anses som varken dyrt eller billigt för att vara längs Göta Kanal. Ett par husbilar till har hittat hit. En tysk och en holländsk samt någon svensk.
Som om vi inte fått tillräckligt med motion så går vi en långpromenad längs kanalen. innan det börjar skymma. Dagens första båtar kommer glidande och ska slussa. Imponerande att slussarna som invigdes 1832 fortfarande fungerar. Skillnaden är väl att dom flesta idag inte öppnas för hand.
Vi somnar gott efter ca 4 mil i hård vind.
På söndagen vaknar vi ganska tidigt. Jag lovar att det känns i de bakre regionerna att det tillbringades några timmar på cykelsadeln dagen innan. Dagens tur går åt andra hållet mot Vänern. Vi packar åter in hundarna och mat för dagen innan vi beger oss i väg. Etappen idag är något längre än i går. Vinden har avtagit rejält. det är helt magiskt att cykla så här. Underbar natur och underbara höstfärger. Vi ser bara ett par cyklister längs vägen. Perfekt för att ha hundarna lösa springandes bredvid. Vi vänder i Tåtorp. Det är så långt vi kommer längs kanalen. Sista biten till Vättern går på vanlig väg, vilket vi väljer bort denna gång. I Tåtorp lagar vi mat ute i naturen. Helt underbart. Solen skiner från klarblå himmel. Kan man ha det bättre. På tillbakavägen stannar vi och kokar kaffe på vårt lilla primuskök.
Linfärjan Lina i Töreboda
Kanalen kantas av skulpturer, frodig grönska, åkrar, betande kor och får. Vi passerar Töreboda med vad som sägs vara världens minsta färja.
 I Töreboda finns camping för den som önskar det. Campingen ser helt ny ut och har en liten pool. Vi rullar vidare längs Sveriges längsta kanal. Det är ganska underligt att det inte är fler ute och cyklar en helg som denna, fast vi är glada att få ha allt detta för oss själva. Ingen trängsel och idealiskt för hundarna. Vi återvänder strax före kl 17 och hinner precis lämna nyckeln till servicehuset innan de faktiskt stänger för säsongen. Nyduschade och öm till tusen i baken beger vi oss till Mariestad för att övernatta. Vi har hittat en ställplats i närheten av hamnen som är gratis. Det finns ytterligare ett par ställplatser i hamnen men de kostar pengar. Vi väljer den som är gratis och ligger bara ett par hundra meter från de andra, utanför folkets park. Minos har här fullt upp med utsikten. utanför springer ett flertal stora harar. Vi utforskar omgivningarna till fots innan vi kryper ner i vår sköna husbilssäng. trötta hundar, trötta människor och en fantastisk solnedgång.



Tänk att man sover så gott i en husbil. På morgonen tar vi en långpromenad genom gamla delar av Mariestad, till hamnen och runt i omgivningarna. På promenaden händer det. Jag blir fälld av min lilla valp. Jag faller som en fura rakt i backen. Helgen avslutas med brutet revben, eller flera. Jaja, det kunde varit värre. Nu vänder vi bilen mot Dalarna igen. Troligen var detta sista turen innan det är dags för den långa färden.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...