Fortsätt till huvudinnehåll

Första snön

I Trittau hittar Loke och Minos flera hundkompisar. Det är lite annorlunda hundmoral här mot i Sverige. Här accepteras att man har hunden lös och att hundar hälsar på varandra.
I skogen bakom husbilen har vildsvinen bökat på ordentligt under natten. De har varit oroväckande nära husbilen...Det känns lite läskigt att gå där med hundarna men vi är långt ifrån ensamma att gå är med hundarna så det borde väl vara säkert.
Vi lämnar Trittau bakom oss och planerar en tur på ca 15- 20 mil. 
I Braunschweig hittar vi en ställplats med plats för 15 husbilar och den ligger vid en stor park och inte så långt från centrum. Vi har tur för när vi kommer fram finns bara två platser kvar. Natten är lugn. Ställplatsen är gratis och det finns tömning och vattenpåfyllning för 1 euro. Vi tar en promenad in till centrum genom en enorm park. Det finns en äldre del av staden med smala gränder, annars är det som vilken stad som helst. Underlaget på ställplatsen är något finkornigt grus vilket gärna följer med in i husbilen så det blir en städning innan vi lämnar platsen.

Lördag morgon vaknar vi tidigt. Vi planerar en lite längre resa idag. Målet är Moseldalen om vi orkar. Det är ingen vidare värme idag. 7-9 grader under resan, men vi klagar inte för vi får veta att första snön har fallit hemma. Hundarna tycker inte att det är så roligt med långa resdagar men de finner sig i det och sover mestadels.
Vi har sällskap med Linda och Jan-Åke till ett par mil söder om Koblenz. Vi väljer att svänga in till Moseldalen i Cochem medan den andra bilen åker motorvägen lite längre söderut. Vägen slingrar sig fram längs floden Mosel. Sluttningarna är fulla av vinodlingar som nu är färgade av hösten.
Vi passerar flera små byar som ligger som smycken längs vägen. Jag kan föreställa mig hur vackert det är här på våren och sensommaren.
Vi möter upp Linda och Jan-Åke i Urzig. De har kommit fram två timmar före oss och hittat en ställplats vid floden. De har besökt den flera gånger under sina resor, men för oss är det första gången. Två svenska Hymerbilar står nu parkerade bredvid varandra under ett kastanjeträd.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...

Äkta Norgeväder

Det har blivit måndag. Inget jobb som väntar idag heller. Det är nu 4 veckor sedan vi lämnade Sundborn. Tiden går fort och än dröjer det innan vi återvänder. Innan vi bryter upp från nattens lägerplats och åker vidare så går vi en promenad i skogen. Så här års brukar det bli långa promenader i skogen med blicken riktad nedåt sökandes efter det gula. Det blir nästan så idag med fast det blir hjortron istället för kantareller. Det blir knappt en liter hjortron och några deciliter blåbär. Precis lagom att ätas någon dag när vi vill lyxa lite. Vi har ju begränsat med frys så det går inte att lagra för mycket. Det ät jättegott om hjortron här uppe men de behöver nog en vecka till för att mogna riktigt. Efter några mil på vägen stannar vi för kaffe. Stoppet blir vid ett värdshus med en utkiksplats över en fors. Det är skyltat en vandringsled med en tunnel men när vi kommer dit så är den belamrad med en massa bråte så vi får vända. Det såg lovande ut med alla skyltar till vandringslede...