Fortsätt till huvudinnehåll

Tarifa regnbågsbyn

 Det blev tre nätter på Camping Paloma. Det kostade 16 euro för en natt men 13 om man stannade längre. Vi kände att vi gott kunde ta några dagar här och utforska omgivningarna. När fredag kväll infann sig då fylldes campingen upp av spanjorer. De enda utlänningarna var vi och ett par från Frankrike. Spanjorer gillar verkligen att umgås. Här parkerar man tre eller flera bilar/ husvagnar i grupp och dukar upp till fest. Att det just nu är en pandemi som sprider sig verkar inte bekymra ett dugg. Visst, många håller avstånd och bär sitt munskydd men när träffas då brister liksom allt. Det sägs att 80 % av smittspridning sker inom familjen. Vi håller oss på avstånd och tvättar händerna. 


Tarifa har vinden, stranden och haven. Vinden kan för många upplevas som att den aldrig tar slut. Här samlas de som är glada för just det, vinden. Havet kokar i en symfoni av färger. Windsurfare, kitesurfare och alla möjliga andra surfare har här sitt paradis. Det är nästan så man får be om ursäkt för att man inte surfar. Stranden är milslång och säkert hundra meter bred så det finns gott om plats ändå. Vi nöjer oss med långa promenader längs stranden och vandringsleder i bergen. Jodå, det finns också. Även mountainbike leder. Varför inte hänga med på en ridtur i solnedgången eller en safari på fyrhjuling. Här finns massor av aktiviteter. En del aktiviteter är inställda eller begränsade pga pandemin. Så är fallet med alla båtsafariturer där man kan få se delfiner, späckhuggare och andra valar. Det sparar vi till en annan gång. 


Tarifa ligger ett stenkast från Afrika. Utanför kusten åker stora lastfartyg. Då menar jag stora. De ser ut som stora öar som flyter där ute. Här ligger Europas sydligaste fastlandspunkt. Det är en ö som förbinds med en väg. Ön är sedan några år tillbaka ett reservat men var tidigare ett militärt område. Vägen ut dit är välbesökt. Här får man uppleva något så originellt som ett hav på varje sida. Här möts Medelhavet och Atlanten. 


Inne i Tarifa är det lika färggrant som ute på havet. Inne i gamla stan som ligger vid borgen, ringlar sig smala gränder med småbutiker, kaféer, barer och restauranger. Eftersom surfarna samlas här så är det lite hippiekultur här. Färgglada kläder, väskor mm hänger i butikerna. Vi slår oss ner på en av gatornas små serveringar och njuter av en kaffe och smörgås. 


Tre dagar här går fort. Vi kommer gladeligen att åka tillbaka någon gång. Kanske vi ska gå en surfkurs då? 

Från Tarifa är det bara 20 mil hem. Det blir ett längre stopp i Fuengirola för mat. Vi har aldrig varit in här så vi passar på att checka av det med innan vi åker tillbaka. 



Det blev en skön vecka med många nya intryck och minnen. 


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ut på tur, aldrig sur

Regnet fortsätter även på söndagen. Vi planerar att åka till våra vänner i Dalstorp söder om Ulricehamn. På vägen dit kommer vi att passera Ullared. Vi har aldrig varit där och heller egentligen aldrig lockats att åka dit. Efter Tv-serien om Gekås Ullared så har vi sagt att det skulle vara intressant att se om det stämmer överens med verkligheten. Idag är en perfekt dag att göra slag i saken. Det är ett av Sveriges mest besökta ställen så vi antar att det inte finns någon veckodag eller tid på dagen som det är lugnt. Vi kommer dit vid 12 tiden på söndagen efter löning. Jodå det är folk i dag också. På TV har man sett att folk står i kilometerlånga köer på morgonen bara för att komma in. De behöver inte vi idag. Det är bara att gå in. Väl inne så möts vi av ett inferno av människor med överfulla kundvagnar. Vad ska alla människor med allt till? Behöver man allt detta? Vi köper hundmat och några småsaker som vi i alla fall skulle ha köpt någon annanstans. Efter två timmar är vi ute och...
2 kommentarer
Läs mer

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...
4 kommentarer
Läs mer

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...
En kommentar
Läs mer