Fortsätt till huvudinnehåll

Dunderklumpens hemtrakter

Från Klövsjö körde vi in till Östersund eller rättare sagt förbi. Vi hamnade i Dvärsätt som ligger i Krokom kommun. Där bor Mia och Lars som vi känner. Vi lovade att inte åka förbi utan att stanna. Nu blev det en dag och en natt hos dom. Vi blev bortskämda med god mat och en härlig tur på Storsjön och Indalsälven. Vädret höll i sig även på söndagen vilket gjorde att vi kunde sitta ute ända till midnatt.


Måndagen bjöd på ett blött uppvaknande. Temperaturen sjönk medan himlen passade på att vattna den uttorkade naturen. En helt perfekt dag att dra ut på frukosten och sen passa på att handla och uträtta andra ärenden. Vilka som stod på parkeringen utanför ICA behöver jag väl inte säga. Självklart  så var det Tina och Bengt, men nu var de på väg mot ett helt annat håll än oss. 
Hammerdal blev vårt hem för natten. Inte direkt en metropol. Vi parkerade på den stora parkeringen utanför idrottsplatsen, med utsikt över sjön. Idrottsplatsen blev perfekt för Minos att busa på och för mig att kunna ta ett morgondopp. Det finns en camping och ett annat bad som är med i Park4night men ingen av dem passade oss. Det blev en skön kvällspromenad i omgivningarna i en värmande kvällssol. Tyvärr så kom de där myggen och knotten då det blev att krypa in i husbilen.

Vi vaknar av att någon klipper gräset. Klockan har passerat 8 så det är ok att kliva upp. Natten har varit lugn förutom att det har varit några objudna blodtörstiga gäster i vår bil. Finns det något mer irriterande än att höra en mygga på natten. Naturligtvis så blir det ett morgondopp efter frukosten. Så småningom kommer vi iväg. I Strömsund stannar vi till på trafikverkets rastplats. En helt ny rastplats med tömningsplats. Härifrån går vi in till hembygdsgården i Strömsund. Vi går över bron som byggdes 1956, som tar oss över Ströms Vattudal.  Precis som så mycket annat i år så är det mesta stängt på hembygdsgården. Normalt så hade vi här kunnat besöka Beppe Wolgersmuseet. Strömsund var Beppes hemort. För dig som inte känner till honom så kan jag berätta att han framför allt gjort en hel del barnteater, barnfilmer och mycket annat. Beppes godnattstund med dockorna känner de flesta till. Dunderklumpen är kanske den mest kända barnfilmen som han gjort. Själv har jag inte något direkt minne eller relation till den filmen men Frasse har de senaste dagarna friskat upp minnet. Det har spelats diverse sånger från den filmen. Här på hembygdsgården står jätten Jorm som finns med i den filmen. En Dum En och En Öga är andra figurer i den mycket ovanliga och påkostade filmen som hade världspremiär här i Strömsund 1974.
Resan fortsätter mot nordväst ut på Vildmarksvägen. Vildmarksvägen är en av Sveriges högsta vägar och går mellan Jämtland och Svenska Lappland. Den natursköna vilda vägen leder förbi Stora Blåsjön och mäktiga Stekenjokksplatån vidare in i Södra Lappland. Vårt första stopp blir Hällingsåfallet. . För att komma dit så svänger vi av väg 345 och in på en grusväg. 3 mil på en grusväg är inte direkt roligt men det gäller att vara positiv. Naturen är fin och det ska vara Sveriges björntätaste område. Så, vi spanar och spanar. Det går att åka bil nästan ända fram men vi väljer att parkera 5 kilometer ifrån. Vi behöver helt enkelt röra på oss. För dig som inte vill gå en mil men ändå kan tänka dig en promenad så rekommenderar vi att parkera ca 2,5 km innan, vid Hällarnas rastplats. Härifrån går en vandringsled upp till fallet. Leden går längs ån och tar dig upp längs den 800 meter långa kanjonen som för övrigt är norra Europas längsta. Det är helt klart värt att gå. Det är ingen krävande led mer än några ikull fallna träd. När man kommer fram till fallet så kan man inte annat säga än WOW. Fallet är 43 meter högt och just nu är det väldigt mycket vatten som forsar ut. Vart kommer allt vatten ifrån??? Vi kokar lite kaffe och njuter av utsikten en stund innan vi vänder tillbaka. 
Vi parkerar för kvällen uppe på fjället med utsikt över Stora Blåsjön. I bakgrunden ligger bergen klädda med snö. 




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smurfigt...

Vi stog kvar på parkeringen vid Via Verde de la Sierra i natt tillsammans med tre andra husbilar. Om det inte varit för en hund som skällde nästan hela natten så hade det varit skönt. Även idag kommer vi iväg tidigt. Vårt mål idag är hem, dvs Torrox. Vi har några planerade stopp efter vägen men har ändå tid med ett oplanerat. Vi passerar Ronda . Det är en känd by dit många åker och turistar. Vi har aldrig varit där och kommer inte att stanna idag heller. Det kommer att bli en annan gång. Vi svänger istället av vägen strax efter Ronda mot byn Juzcar. Byn ligger ca 1 mil från vägen. Man färdas genom ett bergigt område på smala slingrande vägar med en fantastisk utsikt och natur. Här och var i bergen ser man vita små byar som klättrar efter bergssidan. Men här efter ca en mil dyker den plötsligt upp. En knallblå by. Hela byn är målad blå efter att den blev använd för 3D filmen om de belgiska blå figurerna som gillar hallonssaft och svamp-SMURFARNA! Efter filmen skulle byn återstäl...

Mycket vill ha mer.

Det spelar ingen roll hur lediga vi är. Inget jobb att behöva gå till, inga tider att passa... Tiden går så fort så fort. Under de veckor vi varit i Sverige har nya idéer vuxit fram. Det är inte helt ovanligt att vi får lite idéer. Ibland är det helt galna, ibland blir det till en slags utmaning. Ni som hängt med oss ett tag vet att vi förra året byggde om en vw transporter till en enklare variant av van. Den har varit så bra på våra kortare resor att vi nu tog och sålde den. Vi sålde den för att bygga en ny, ännu bättre. Det här är vår gamla som nu är i ägo av ett ungt orienterar par som är jättenöjda. Hoppas de får lika roligt med den som vi har haft.  Under de sista veckorna på vår senaste resa tillbringade vi flera kvällar med att leta efter en bra bil. Vi satt och gjorde ritningar och letade efter inspiration på Pinterest och på instagram. Till slut hittade vi en bra bil, i Falun. Det första vi gjorde när vi kom tillbaka var att åka och titta på den. Den såg helt o...

En resa genom ett sjukt Europa

  Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända?  Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’.  Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...