Från Klövsjö körde vi in till Östersund eller rättare sagt förbi. Vi hamnade i Dvärsätt som ligger i Krokom kommun. Där bor Mia och Lars som vi känner. Vi lovade att inte åka förbi utan att stanna. Nu blev det en dag och en natt hos dom. Vi blev bortskämda med god mat och en härlig tur på Storsjön och Indalsälven. Vädret höll i sig även på söndagen vilket gjorde att vi kunde sitta ute ända till midnatt.
Måndagen bjöd på ett blött uppvaknande. Temperaturen sjönk medan himlen passade på att vattna den uttorkade naturen. En helt perfekt dag att dra ut på frukosten och sen passa på att handla och uträtta andra ärenden. Vilka som stod på parkeringen utanför ICA behöver jag väl inte säga. Självklart så var det Tina och Bengt, men nu var de på väg mot ett helt annat håll än oss.
Hammerdal blev vårt hem för natten. Inte direkt en metropol. Vi parkerade på den stora parkeringen utanför idrottsplatsen, med utsikt över sjön. Idrottsplatsen blev perfekt för Minos att busa på och för mig att kunna ta ett morgondopp. Det finns en camping och ett annat bad som är med i Park4night men ingen av dem passade oss. Det blev en skön kvällspromenad i omgivningarna i en värmande kvällssol. Tyvärr så kom de där myggen och knotten då det blev att krypa in i husbilen.
Vi vaknar av att någon klipper gräset. Klockan har passerat 8 så det är ok att kliva upp. Natten har varit lugn förutom att det har varit några objudna blodtörstiga gäster i vår bil. Finns det något mer irriterande än att höra en mygga på natten. Naturligtvis så blir det ett morgondopp efter frukosten. Så småningom kommer vi iväg. I Strömsund stannar vi till på trafikverkets rastplats. En helt ny rastplats med tömningsplats. Härifrån går vi in till hembygdsgården i Strömsund. Vi går över bron som byggdes 1956, som tar oss över Ströms Vattudal. Precis som så mycket annat i år så är det mesta stängt på hembygdsgården. Normalt så hade vi här kunnat besöka Beppe Wolgersmuseet. Strömsund var Beppes hemort. För dig som inte känner till honom så kan jag berätta att han framför allt gjort en hel del barnteater, barnfilmer och mycket annat. Beppes godnattstund med dockorna känner de flesta till. Dunderklumpen är kanske den mest kända barnfilmen som han gjort. Själv har jag inte något direkt minne eller relation till den filmen men Frasse har de senaste dagarna friskat upp minnet. Det har spelats diverse sånger från den filmen. Här på hembygdsgården står jätten Jorm som finns med i den filmen. En Dum En och En Öga är andra figurer i den mycket ovanliga och påkostade filmen som hade världspremiär här i Strömsund 1974.
Resan fortsätter mot nordväst ut på Vildmarksvägen. Vildmarksvägen är en av Sveriges högsta vägar och går mellan Jämtland och Svenska Lappland. Den natursköna vilda vägen leder förbi Stora Blåsjön och mäktiga Stekenjokksplatån vidare in i Södra Lappland. Vårt första stopp blir Hällingsåfallet. . För att komma dit så svänger vi av väg 345 och in på en grusväg. 3 mil på en grusväg är inte direkt roligt men det gäller att vara positiv. Naturen är fin och det ska vara Sveriges björntätaste område. Så, vi spanar och spanar. Det går att åka bil nästan ända fram men vi väljer att parkera 5 kilometer ifrån. Vi behöver helt enkelt röra på oss. För dig som inte vill gå en mil men ändå kan tänka dig en promenad så rekommenderar vi att parkera ca 2,5 km innan, vid Hällarnas rastplats. Härifrån går en vandringsled upp till fallet. Leden går längs ån och tar dig upp längs den 800 meter långa kanjonen som för övrigt är norra Europas längsta. Det är helt klart värt att gå. Det är ingen krävande led mer än några ikull fallna träd. När man kommer fram till fallet så kan man inte annat säga än WOW. Fallet är 43 meter högt och just nu är det väldigt mycket vatten som forsar ut. Vart kommer allt vatten ifrån??? Vi kokar lite kaffe och njuter av utsikten en stund innan vi vänder tillbaka.
Vi parkerar för kvällen uppe på fjället med utsikt över Stora Blåsjön. I bakgrunden ligger bergen klädda med snö.
Kommentarer
Skicka en kommentar