![]() |
| Så här såg det ut igår när vi parkerade vid skidanläggningen. 26 grader och strålande sol. Idag (onsdag) när vi vaknar är det 10 grader och spöregn. Det svänger fort. Vi vaknar av oss själva. Ingen väckarklocka som stimmar på morgonen. Vi somnade tidigt igår och sover ändå till över 8 idag. Det måste vara fjälluften. Strax efter klockan 9 är vi åter redo för avfärd. Himlen är gråmulen men regnet har slutat när vi åker. Några droppar ligger kvar på rutorna när vi åker. Nu rullar vi nedåt mor Stryn. Vägen slingrar sig ner och solen lyser på snön på tipparna av bergen. Mitt på vägen går ett gäng kor som snällt flyttar sig när vi kommer. Bredvid vägen forsar vattnet i de turkosblåa forsarna. Vi ska nu åka ner från ca 800möh till havsnivå. I Stryn gör vi ett stopp för att handla lite mjölk och gå en promenad. Längs den korta gatan finns minst 5 butiker med friluftskläder. Det säger allt om vad man gör här. Lite 11 fika blir det innan vi rullar iväg. Vi passerar Loen som jag trodde att jag ville se men vi har hittat något bättre. I Loen finns en kabinbana att åka till toppen av ett berg. Det skulle kosta oss över 1500.- för oss alla att åka upp. Vi har sett bättre berg så vi åker mot något som vi hoppas ska slå detta. Några mil bort ligger Europas största fastlands-glaciär. Dit ska vi. Vägen dit blir spännande. Även här går det tydligen en massa sightseeingbussar. Vägen är jättesmal och det är nätt och jämt att det går att mötas. I änden av sjön kommer vi så helskinnade fram. Än en gång har vi passerat igenom ett underbart vackert landskap. Vi checkar in på campingen Melkevoll . Nu snackar vi camping. Den kostar 280.- och då ingår el. Det finns liksom inget annat alternativ här för att övernatta. Jo en parkering som kostar nästan lika mycket. Den här campingen gillar vi. Klicka på länken och kolla vad du tycker. www.melkevoll.com Härifrån går en vandringsled på ca 3,5 kilometer upp till en glaciär. Det går att åka turbil upp och det kostar 240.- tor men det är inget för oss. Vi vill ju gå. Man passerar en bro och just nu är det extra högt vattentryck så det blir regnkläder på när vi passerar över. Längs vägen upp sitter det skyltar som visar var glaciären var år 1800, år 1820 osv. Det finns massor med information längs vägen. Vad som känns skrämmande är hur mycket som försvunnit bara de senaste 20 åren. En tanke som slår oss.... redan före 1800 talet försvann massor av isen. Var det också den globala uppvärmningen orsakad av människan? I alla fall så är det skrämmande när vi ser allt vatten som forsar ner och det här är bara på ett ställe. Det är i alla fall imponerande och framför allt vackert. Vår moder jord är så vacker. Vi gör som vi brukar. Vi kokar kaffe och sätter oss och fikar. Vi får några avundsjuka blickar. Det luktar ju kaffe! När vi vänder tillbaka neråt så börjar det äntligen att spricka upp. Nu blir det att ta fram utemöblerna. Temperaturen stiger snabbt till 21 grader. Trots det går Lars-Erik och tar en bastu. Vi står ju normalt inte på camping men nu när vi gör det är det dags att tvätta. Medan gubben njuter av en bastu kör jag igång en maskin. Det blir bara en maskin den här gången. Det varma vädret har gjort att klädförbrukningen har varit minimal. 20.- för att köra en maskin det är väl överkomligt. Innan det är sovdags så lyxar jag till det med en lååååång rykande varm dusch. Dessutom kan jag blåsa håret torrt med hårblås. Det är lyx för mig. |
Igår strax efter kl 12 lämnade vi Torrox för att ta oss de cirka 370 milen till Sundborn. Lite extra spännande i dessa coronatider. Vi får se hur det går med alla länders olika restriktioner, utegångsförbud och lockdowns. P4 Dalarna har valt att följa vår resa. Därför ringer de oss varannan dag strax före kl 10 och kollar läget. I dag satt vi och tittade ut över havet medan vi pratade. Att då höra om hur vädret är i Dalarna just nu gör att vi undrar varför vi nu valt att åka dit. Ska vi vända? Som sagt, i går startade vi och körde ca 45 mil. Vi passerade gränserna till 3 provinser utan att bli stoppade. I Granadaprovinsen såg vi ett par vägspärrar/poliskontroller vid några avfarter runt Almuñécar. Det är allt hitintills. Även om det inte är tillåtet så är det faktiskt möjligt att korsa landet i bil verkar det som. Vi som är skrivna i Sverige har rätt att köra igenom, sk transfer, för att ta oss ’hem’. Vårt första nattstopp blev strax söder om Alicante. Här fricampade ...


Kommentarer
Skicka en kommentar