Höga Kusten runt

Det har blivit onsdag när vi lämnar Smitingens havsbad utanför Härnösand. Vi stod där en natt på parkeringen som var lugn och ganska öde. Ett riktigt bra sovställe. Nu har vi siktet på Höga Kusten och dess små fiskebyar och lite annat smått och gått. När vi passerat Höga Kusten bron så tar vi av till höger in på en väg som är markerad som sevärd. Vi har läst att det ska vara en av Sveriges finaste vägar. Nu är ju smaken olika och vi får ha precis den åsikt vi vill. Vi håller inte alls med om att vägen skulle vara en av de vackraste. Visst, den är fin men inte mer i vårt tycke. Vi kommer så småningom till Rotsidan som är ett naturreservat ute vid kusten. Naturreservatet är en 4 kilometer lång kustremsa med stenhällar. Vi går en vandringsled ca 2,5 kilometer norrut till ett litet fiskeläge Barsta. Här finns en mindre enkel camping om man behöver det. Ett kapell från 1600-talet ligger i en sluttning precis när vi kommer fram ur skogen. Här finns gamla målningar och kyrkbänkarna är nötta av alla ändor som suttit här.
Vi går genom en skog där vi hittar massor av spår efter älg. De har knaprat i sig en hel del skott från träden och bajsat lite här och där. Vi skämtar om en ny affärsidé. Slå in dem i färgat folie. De ser ju precis ut som små påskägg.
 När vi kommer tillbaka till husbilen så kommer regnet. Vi bestämmer oss då för att stå kvar på parkeringen över natten. 

Vad gör man då i en husbil när regnet öser ner ute och man inte har internetuppkoppling eller telefonuppkoppling? Jo man tar helt enkelt fram ett korsord, en bok, en ljudbok, ett spel eller varför inte ett handarbete. Det borde fler testa. Det är riktigt skönt att vara helt avskärmad från omvärlden en stund.
Regnet avtar snart och vi går ut igen. Nu tittar även solen fram mellan molnen. Man får passa sig när man går på berghällarna som nu är såphala efter regnet. Framför allt de svarta partierna. Ljuset ute ger nu nya färger åt naturen.Klipporna blir rödare och vattnet blåare. Tänk vad lite sol kan göra.
Det är bara en kort promenad från parkeringen ner till havet. Vägen är handikappvänlig och avslutas på klipporna med jättefina grillplatser och soffor. När klockan närmar sig midnatt är det fortfarande ljust. Vi drar täcket över huvudet och somnar vaggade till sömns av vinden som viner ute.

Torsdag morgon beger vi oss vidare. Första stopp blir Bönhamn. Vi går ett varv runt byn som i dag ligger helt stilla. Vi parkerar på en parkering strax innan byn. Nu är vi glada att vi har en mindre bil för det hade varit helt omöjligt att komma in med den förra. Då hade vi fått lov att parkera en bra bit bort och betalat för att parkera. Nu står vi gratis och det finns toalett och vatten här.
Vi åker vidare till Norrfällsviken. Här finns restauranger, fiskemuséum, en camping och mycket mera. Vi går igenom campingen som är enormt stor. När klockan passerar lunch så börjar det komma en hel del husbilar och andra bilar med, till parkeringen vi står på.
 Lars-Erik har hittat en rastplats efter vägen mot Ullånger med latrintömning. Det är sånt man måste göra när man bor i husbil. Vi behöver tömma ungefär var tredje dag. Jag lagar mat medan gubben tar hand om andra sysslor. Vi sitter ute och äter i solen men vinden är ganska kall då den är nordöstlig. Mätta och nöjda rullar vi vidare till Ullånger. Här parkerar vi vid en fotbollsplan. Nu får Minos utrymme att busa med sin nya leksak, en Boomer Ball. Det är en boll i hårdplast som är omöjlig att tugga sönder. Däremot ÄLSKAR Minos att sparka runt med den.

Efter en löprunda i Ullånger så bestämmer vi oss för att åka till morgondagens mål- Skuleskogens nationalpark . Utanför entré syd så ska det finnas en parkering för husbilar som dessutom är gratis. Gratis-det gillar vi. De sista 4 kilometerna är det grusväg. Det gör oss ingenting men man får ta det lite lugnare.